Varför kyrkovalet finns
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att ta initiativ och dela ansvar. Genom hela kyrkans historia har människor valts för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar.
I Lag om Svenska kyrkan, som trädde i kraft 1 januari 2000 i samband med kyrka-statseparationen, regleras statens förhållande till Svenska kyrkan och den beskriver bland annat att Svenska kyrkan är en demokratiskt uppbyggd evangelisk-luthersk kyrka. Därigenom ges var och en som tillhör kyrkan möjlighet att påverka hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiften och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Den breda delaktigheten i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och det
gemensamma ansvaret, på dopets grund, för kyrkans alla angelägenheter. Valhandlingen kan även ses som ett uttryck för samhörigheten med kyrkan.
Varför kyrkovalet genomförs på det sätt som görs
Sättet att genomföra kyrkovalet tar sin utgångspunkt i vallagen och hur de allmänna valen genomförs. Det är bra att väljarna känner igen sig i hur valet går till. Några skillnader finns, bland annat att även medlemmar som är 16 år har rösträtt och att det är möjligt att rösta på valfri ort i Sverige.
En annan viktig skillnad är att benämningen politiska partier inte förekommer i kyrkovalet, utan medlemmarna röstar istället på nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. Den som vill engagera sig kan antingen gå med i en befintlig grupp eller starta en ny tillsammans med andra som vill bidra till att forma kyrkans framtid.
Det är ytterst medlemmarna i Svenska kyrkan som avgör hur kyrkans regelverk utformas, genom att lägga sin röst på den nomineringsgrupp som de vill ge sitt förtroende till.
