Verksamheter utomlands – arkiverat material

Under 1800-talet utvecklades Svenska kyrkans intresse för mission, diakoni och hjälpverksamhet i utlandet. Ta del av dokumentationen som finns samlad i Svenska kyrkans arkiv.

Här kan du läsa en kort beskrivning av hur Svenska kyrkan engagerade sig utomlands under 1800- och 1900-talen. Under beskrivningen finns listor med arkiverat material som finns tillgängliga i arkivet på Svenska kyrkans nationella kyrkokansli i Uppsala.

Arkiv över Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och andra organ

Arkiv över utlandsförsamlingar och sjömanskyrkor

Svenska kyrkans mission 

År 1874 bildades Svenska kyrkans missionsstyrelse, sedermera Svenska kyrkans mission, SKM. Snart inledde missionsstyrelsen missionsarbete, först i Sydafrika, sedan i Indien. Det var ett traditionellt missionsarbete, som bestod av undervisning och sjukvård.  

Med tiden utvidgades missionsfältet till att bland annat omfatta Kina, Zimbabwe (dåvarande Rhodesia), Tanzania (dåvarande Tanganyika) och Malaysia.  

Under senare delen av 1900-talet ersattes det traditionella missionsarbetet alltmer med nödhjälpsarbete. Från och med år 2000 arbetade SKM på uppdrag av kyrkostyrelsen.

Föreningen för Israelmission

Svenska kyrkan bedrev även mission bland judar i Europa. Därför grundades år 1875 Föreningen för Israelmission, som under 19341970 bytte namn, först till Svenska Israelmissionen och senare till Riksorganisationen kyrkan och judendomen, RKJ. Organisationen blev 1976 en del av SKM.  

Ursprungligen riktade föreningen in sig på att omvända judar till kristendomen, men under judeförföljelsernas tid blev det också viktigt att rädda judar undan förföljelser. Längre fram sattes fokus att informera om och bearbeta relationen mellan Svenska kyrkan och judendomen.  

Svenska teologiska institutet

Riksorganisationen kyrkan och judendomen ansvarade även för verksamheten vid Svenska teologiska institutet, STI, i Jerusalem, som grundades 1946. Institutets främsta syfte var och är att skapa förståelse och vänskap mellan kristna och judar. På senare tid omfattas även muslimer.

Stöd för svenskar i utlandet

Svenska församlingar

Sedan 1600- och 1700-talet fanns svenska församlingar i Paris och London. Syftet var att ta hand om svenskar bosatta utomlands.  Under 1900-talets tidiga år bildades också svenska församlingar i Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires.  

I början av 1930-talet ansåg många i Svenska kyrkan att verksamhet bland svenskar i utlandet behövde stärkas.

Sjömanskyrkor

Svenska sjömän ansågs också vara en grupp som hade behov av stöd och hjälp från Svenska kyrkan. Det tog lång tid för ett fartyg att lossa och lasta, så sjömännen, ofta inte mer än pojkar, stannade som regel kvar i hamnarna i många dagar.  

Mot slutet av 1800-talet började Svenska kyrkan därför etablera sjömanskyrkor i utländska hamnar som trafikerades av många fartyg med svenskar i manskapet. Till en början bedrevs arbetet på uppdrag av missionsstyrelsen, men 1933 grundades Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse, som senare bytte namn till Svenska kyrkan i utlandet, Skut. Från och med år 2000 arbetade Skut på uppdrag av kyrkostyrelsen.

Lutherhjälpen och Svenska kyrkohjälpen

Efter andra världskriget var hjälpbehovet i Europa stort och i samband med att Lutherska världsförbundet bildades 1947, bildades också Lutherhjälpen och Svenska kyrkohjälpen. Dessa hjälporgan verkade sida vid sida under ett drygt årtionde innan Svenska kyrkohjälpen fick bli en del av Lutherhjälpen. Från och med år 2000 arbetade Lutherhjälpen på uppdrag av kyrkostyrelsen.

I och med att transporter fortfarande var besvärliga i krigets efterdyningar grundades Nordiskt missionsflyg, för att på ett säkert sätt kunna föra missionärer till och från missionsfälten. 

Arkiverat material

De flesta av våra arkiv är ordnade och förtecknade. Andra arkiv finns tillgängliga, men de finns inte ordnade och förtecknade.

Om du vill besöka Svenska kyrkans arkiv i Uppsala kan du först skaffa dig en bild av vad som finns och sedan be arkivarierna ta fram materialet inför ditt besök.

Arkiv för Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och andra organ

Det finns 15 arkiv för dessa verksamheter. Av dem är 12 förtecknade och visas i listan. De arkiv som saknar föteckning är 

  • Svenska teologiska institutet i Jerusalem (STI), 2000-
  • Svenska kyrkans nämnd för Lutherhjälpen se under Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV)
  • Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet se under Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV).

Arkiv över utlandsförsamlingar och sjömanskyrkor

Det finns 48 arkiv för utlandsförsamlingar och sjömanskyrkor. Av dem är 47 förtecknade och visas i listan. Det arkiv som saknar föteckning är 

  • Gustaf Adolfs nordiska församling, Johannesburg.

Kontakta arkivet

Postadress: Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala
Besöksadress: Sysslomansgatan 31
Telefon: 018-16 99 92 
E-post: kyrkokansliets.arkiv@svenskakyrkan.se

Öppettider

Måndag-fredag kl 9-12.

Styrelser, nämnder, kyrkomötet och ombudsmötet – arkiverat material

Svenska kyrkan hade inte en sammanhållen nationell nivå före början av 1900-talet. Ta del av historiken i korta drag och läs om hur den nationella nivån växte fram. Se också vilka dokument som finns tillgängliga i arkivet.

Fristående kyrkliga organisationer och kyrkliga bolag – arkiverat material

Gräsrotsorganisationer, fristående missionsorganisationer, stiftelser och teologiska institut, samt kyrkliga bolag har under årens gång agerat på ett nationellt plan i Svenska kyrkan.

Ärkebiskopar och biskopsmötet – arkiverat material

Gunnar Hultgren var ärkebiskop i Svenska kyrkan under åren 1958–1967. Under hans ledning fick ärkebiskopskansliet en ny och tydlig organisation. Dessförinnan hade ärkebiskoparnas verksamhet varit tämligen oreglerad.

Personarkiv – arkiverat material

Personliga handlingar, som brev och fotografier kan idag ge oss en bild av historien, som kompletterar de formella dokumenten som finns arkiverade.

Nationell nivås filmsamling – arkiverat material

Sedan 1930-talet har Svenska kyrkan producerat filmer. Filmerna har digitaliserats och finns tillgängliga för den som vill se.