Kyrkoantikvarisk ersättning

Kyrkornas kulturhistoriska värden ska bevaras. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, vård, underhåll och förändringar. Den grundläggande principen är att ingrepp ska minimeras och att Svenska kyrkan och kulturmiljövården i dialog ska söka lösningar som balanserar bevarande med förändringsbehov.

Kompensation för vård och underhåll

När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till, och en kompensation för, det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser.

Varje år lämnar Svenska kyrkan en redovisning till Kulturdepartementet angående de kyrkliga kulturvärdena. Vart femte år, med början 2009, ska kyrkan dessutom ta fram ett underlag för en allsidig belysning av de kyrkoantikvariska frågorna.

Kyrkan är helig för många

Den kyrkoantikvariska ersättningen är mycket betydelsefull för möjligheten att förvalta det kyrkliga kulturarvet. Medlen utgör ungefär en fjärdedel av de totala kostnaderna för underhåll och investeringar. Det statliga stödet räcker inte till för att underhålla kyrkobyggnaderna, utan Svenska kyrkans medlemmar bidrar genom kyrkoavgiften med den största delen.

Kyrkomiljöerna i Sverige är en tillgång inte bara för Svenska kyrkan och hennes medlemmar utan för hela befolkningen. Kyrkorna har en viktig betydelse i dagens mångkulturella samhälle. Både de som i generationer levt i Sverige, och de som nyligen har blivit svenska medborgare ska ha möjlighet att lära känna Sveriges kyrkor, landets största sammanhållna kulturarv.

Världsunikt kulturarv

Kyrkobyggnaden symboliserar kulturella värden och förknippas med bygdens historia. I ett internationellt perspektiv har Sverige, som få andra länder, ett stort antal välbevarade kyrkor med tillhörande inventarier från en period som omfattar närmare 1 000 år. De 3 400 kyrkobyggnaderna är ett levande arv dit inte bara byggnaden och rummet hör, utan många gånger även en kyrkogård och en omgivande miljö.