Tony berättar att han är uppvuxen i Norrköping. Hans mamma och pappa kom från Finland. Han gick i den finska skolan och han minns särskilt sin lärare Kyllikki som var en viktig person i hans liv.
Mamma försvann tidigt i Tonys liv. Tonys pappa tog hand om Tony och hans syster. Han var den allra bästa pappan, men han var ibland borta i flera veckor med sitt arbete i Norge och barnen fick klara sig själva. Tony gjorde det också, men systern hamnade snett. Hon kom i fel sällskap där det fanns droger och hennes liv blev väldigt svårt.
Sorgen ledde till en livskris
Systern dog hastigt i en olycka i trettioårsåldern. Tony förlorade även sin pappa i hjärtinfarkt relativt tidigt i livet och den sorgen ledde till en livskris. Sorgen gav omvänt en möjlighet att reflektera över vad som är viktigt i livet. Han insåg att allt är inte lika viktigt. För Tony har hustrun och familjen blivit någonting extra viktigt i livet efter egna erfarenheter av olika sorger och förluster.
Ett erbjudande
Tony arbetade tidigare i en klädaffär. En dag ställde en kund en överraskande fråga – Vill du börja arbeta på begravningsbyrå i stället? Tony blev lite överrumplad och funderade en timme på saken, tackade sedan ja till erbjudandet och det valet har han inte ångrat. Tony känner att han har världens bästa arbete.
Tony har förmågan att lyssna på andra människor och har lätt för att komma dem nära. Hans egna erfarenheter av förluster kommer också till användning dagligen, han vet vad människor får gå igenom i olika sorgeprocesser.
Han tycker ändå att han arbetar med livet i stället för döden. Samtidigt tycker han att döden är så långt borta från vanliga människors liv. Vi har nästan glömt att vi alla kommer att dö.
Många beslut mitt i sorgen
Många har inte hunnit eller tänkt på att saker och ting kan förändras i livet. Frågor som ”var ska pappa eller mamma begravas” kan vara svåra att besvara om den aldrig lyfts. Det kan också komma som en överraskning för en make eller maka att olycksförsäkringen inte gäller vid ett dödsfall – och mitt i sorgen kan det också bli ekonomiska bekymmer.
Vita arkivet kan vara ett sätt att visa omtänksamhet för de nära och kära. Även ett testamente kan förenkla för de närmaste, för gamla oförrätter kan lätt blomma upp vid bouppteckningar.
Det måste finnas något
Begravningsseder förändras också. Finländare har ofta haft jordbegrav- ningar där de anhöriga bär kistan till graven. Nu förekommer det också begravningar med urna då askan läggs efteråt i minneslund eller i en askgravlund.
Vid en kyrklig begravning kan det också bli frågor om kyrkotillhörighet. Många tror felaktigt att de automatiskt anslutits till Svenska kyrkan vid flytten till Sverige. Medlemskapet måste dock anmälas till församlingen för att det inte ska uppstå extra kostnader vid en kyrklig begravning.
Det finns också situationer där det inte blir någon begravning alls, det kanske inte finns någon anhörig, eller så har relationen till de närmaste varit ansträngd. Tony brukar rekommen- dera att man ändå har ett avsked vid graven. Det är viktigt i bearbetningen sorgen hur livet nu än har sett ut. Riten möjliggör att gå vidare i livet.
– Ja, hur blir det sen – hur tänker du själv? Finns det liv efter döden?
– Det måste finnas något, säger Tony eftertänksamt. Jag vill så gärna möta mina nära, min pappa och mamma och syster. Jag lever i den förhoppningen, och har jag fel så har tron i alla fall hjälpt mig här i livet.
Av Anna Toivonen