I skogsdebatten i Sverige menar en del att hyggesfritt skogsbruk är ett bra alternativ eller i vart fall ett komplement till trakthyggesbruk med kalavverkningar, som idag är det dominerade sättet att bruka skog. Experterna beskrev hur hyggesfritt skogsbruk skiljer sig från trakthyggesbruk, hur det kan påverka biologisk mångfald och andra värden i skogen och även vilka förslag som myndigheterna nyligen lämnat till regeringen för att öka användningen av hyggesfritt skogsbruk.
Samtalet handlade även om hur hyggesfritt skogsbruk tillämpas i Sverige. Är det ett mål eller en metod? Vad finns det för erfarenheter, utmaningar och möjligheter? Vilka konsekvenser skulle en övergång till hyggesfritt skogsbruk kunna innebära för Svenska kyrkan på kort och lång sikt? Och har experterna några andra medskick till Svenska kyrkan?
- Detta var en nyttig övning för oss i utredningen. Samtalet belyste fler dimensioner på begreppet hyggesfritt skogsbruk. Det var också bra att få ta del av de statliga myndigheternas redogörelse för ett regeringsuppdrag om hur staten föreslås gå före och öka andelen hyggesfritt skogsbruk i landet, sa Göran Enander som leder Svenska kyrkans skogsutredning.
I samtalet deltog forskarna Lars Lundqvist och Anders Dahlberg, båda från Sveriges Lantbruksuniversitet, Carl Appelqvist, Skogsstyrelsen, Lars-Olof Sarenmark, Naturvårdsverket, Henrik von Stedingk, från certifieringsorganisationen FSC, samt skogsingenjören Martin Jentzen, som är verksam inom hyggesfritt skogsbruk. Som observatörer från Svenska kyrkan deltog Gunilla Franzén, ordförande i egendomsutskottet i Göteborgs stift, och Ove Nystrand, chef för egendomsförvaltningen i Karlstad stift.