Kyrkohandboken tas i bruk i Leksands pastorat

Nyhet Publicerad

På Pingstdagen tas den nya kyrkohandboken i bruk. Den innehåller ordningar för olika gudstjänster. Språkbruket är anpassad efter Bibel 2000 och musiken har fått en större bredd. Nu ska delar av handboken översättas till teckenspråk.

 En Kyrkohandbok ger dels ramar, och stöd för församlingarnas gudstjänstfirande och ger dels uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. I år är det den åttonde versionen för Svenska kyrkan sedan reformationen. Uppdraget var en anpassning till Bibel 2000 och ett mer inkluderande språkbruk. Rent konkret innebär det att vissa ord som tex  Herre kan bytas ut med Gud. Det könsneutrala pronomen ”hen” förekommer däremot inte i kyrkohandboken som det har påståtts om i medier. På hebreiska är den Heliga Anden skrivet i feminin form och därför har man även ändrat "I den helige Andes namn" till "I den heliga Andens namn". Gudstjänstmusiken kompletteras med urval av en bredare musik från exempelvis samisk tradition, i jazzton, i nordisk folkton och från systerkyrkor utanför Europa.

Nya tongångar och tusenåring tradition

Mikael Boström Eric´, organist i Leksands församling, är positivt inställd till kyrkohandboken. ”Jag tycker det är sunt att vi vågar pröva oss fram i tongångar och formuleringar av böner och texter. Vi måste våga gå framåt och vara kreativa utan att tappa förankringen bakåt. Människan har alltid sökt nya vägar och inte heller denna gång i historien har vi nått vägs ände eller kommit längre från år noll. Många tänker att vi tappar kontakten bakåt när det ju egentligen bara finns en väg som är framåt", säger han och tillägger:

"Jag  menar inte att allt ska bli pop, gospel eller dansbandsmässa. I mässan ser jag gärna en förankring till de nära tvåtusenåriga kyrkotonarterna  t.ex Kristusropet (Kyriet) som vi sjöng en söndag, då vi testade handboken. Den går i den vackert vemodiga eoliska skalan.” säger  Mikael Boström Eric´,

Kyrkohandbok till teckenspråk

Barbro Lilja Brattgård, teckenspråkig präst i Leksands pastorat och Västerås stift ingår i ett team som ska översätta delar av handboken till teckenspråk. I teamet ingår Akar Holmgren, diakon Härnösands stift och Mats Jonsson, lektor i teckenspråk.

Vad är den största utmaningen med översättningen?

Barbro: Utmaningarna är många ! Vi ska göra översättningar som är begripliga.  Den döva församlingen ska kunna uppfatta det prästen och andra tecknar i gudstjänsten.Vi måste hitta en stilnivå som stämmer med den svenska texten. Teckenspråket vi översätter till får inte vara alltför vardagligt och inte högtravande.Vi ska översätta till ett teckenspråk som är slitstarkt… Det kommer att dröja många år innan det är dags för nästa kyrkohandbok.

Kommer den nya handboken att påverka gudstjänstupplevelsen för döva tror du?

Barbro: Ja, absolut! Det kommer att bli lite av en nystart att få nya översättningar av kyrkohandboken. Hur gudstjänsternas texter och böner ska tecknas kommer att spridas digitalt bland medarbetarna och finnas tillgänglig för allmänheten. Allt material ska till sist filmas då detta är visuella gudstjänster.

Hur kommer materialet att användas?

Barbro: Anställd personal och alla ideella medarbetar kan  t ex då det gäller en förbön titta på hur förbönen kan tecknas och sedan leda bönen i gudstjänsten. En dopfamilj kan hemma i lugn och ro i sin dator se hur dopet tecknas. Det innebär att de känner igen teckenspråket när prästen sedan döper deras barn.

När förväntas översättningen bli klar?

Barbro: Vi vet faktiskt inte när vi är färdiga men vi hoppas på att bli klara någon gång under 2019. Detta får inte bli ett hastverk. Vi måste göra teologiska ställningstagande faktiskt i varje mening som ska översättas och det tar tid.