Byggnadshistoria och byggnadsbeskrivning

Felestads kyrka uppfördes av tegel under 1200-talets mitt och utgjordes då av långhus, smalare och lägre kor samt halvrund absid i öster. Under senmedeltiden försågs den romanska kyrkan med västtorn och vapenhus på långhusets sydsida. Västtornet revs kring mitten av 1700-talet, troligen på 1740-talet, och ersattes först av en takryttare och därefter 1769 av en fristående klockstapel av trä, innan det nuvarande västtornet uppfördes av gråsten år 1871. Tornet ritades av domkyrkoarkitekt Carl Georg Brunius i Lund. I samband med tornets uppförande revs vapenhuset i söder. 

År 1930 beslöt kyrkostämman att låta uppföra en orgelläktare i tornets bottenvåning, i enlighet med förslag upprättat av länsarkitekt Nils A. Blanck i Malmö. Riksantikvarien ansåg att placeringen var mindre bra, både ur antikvarisk och akustisk synvinkel, och förordade istället att orgeln placerades inom ett bänkkvarter. Förslaget utfördes dock enligt församlingens önskemål. Vindfång innanför västportalen, läktartrappa och förråd inreddes under läktaren. På läktaren placerades 1935 ett harmonium, ett mindre tangentinstrument av orgeltyp, tillverkat av Svensson Ahlfors i Eslöv. 

 År 1961 fick kyrkan ny orgel efter förslag av orgelbyggare Frede Aagaard, Lyrestad. Huvudverket placerades i läktarens barriär såsom ryggpositiv, vilket innebar att hela barriären byggdes om. Bröstverket placerades på läktarens västra del och spelbord mellan bröstverk och huvudverk. Organisten sitter och spelar vänd från församlingen. Orgelfasaden är tillverkad av ljus ek och ryggpositivet har dekor i form av akantusslingor. Fasaden är ritad av arkitekt Finn Ditlevsen. Orgeln har elva stämmor fördelade på manual och pedal. Orgelfläkten byggdes in i förrådet under läktarens sydvästra del. År 1971 besiktigades orgeln och man kunde konstatera att den var i behov av en grundlig genomgång av mekanik och intonation. J Künkels Orgelverkstad AB i Lund renoverade därefter orgeln. 

Besökaren träder in i Felestads kyrka genom tornets västportal. Innanför ytterdörren finns ett mindre vindfång och en pardörr leder vidare till kyrkorummet som utgörs av tornet bottenvåning, långhus, kor och absid. Tornets bottenvåning är förbunden med långhuset genom en relativt låg tornbåge. I tornets bottenvåning finns orgelläktare med mindre underbyggnad i väster. Långhuset har sluten bänkinredning i två kvarter på ömse sidor om en mittgång och predikstol i sydöstra hörnet. I koret finns murat altare, dopfunt och piano. 

Väster om kyrkan och kyrkogården ligger en grusad parkeringsplats och byns före detta skola som numera används som församlingshem.