Sedan drygt ett år är Leonida Dammaggio fastighetsskötare på kyrkogårds- och fastighetsförvaltningen i Visby domkyrkoförsamling. Vi träffas i Biskopsgården där han jobbar den här dagen och jag får en guidad tur i trädgården. Där finns bland annat ett enormt körsbärsträd, ett gammalt mullbärsträd och annat gott ätbart såsom björnbär, rabarber och äpplen. Och en liten murad källare med enorma spindlar. Jag skrattar nervöst, ryggar tillbaka ut i solskenets trygghet och vill verkligen inte gå in där. Leonida skrattar också, inte åt min rädsla utan för att han är en person som alltid har ett leende att dela med sig av.
–Man ska inte vara rädd för spindlar men de här är bamsiga, säger Leonida och går nedför trappan till det lilla källarrummet han tror har använts som potatiskällare.
Med en ficklampa lyser han in i det pyttelilla rummet så att jag ändå ska få se det utan att behöva gå ned. En vänlig gest.
För kärlekens skull
Leonida Dammaggio föddes i Rom och växte upp i industristaden Marghera som tillhör Venedig kommun. Han jobbade som båtförare i nästan femton år och fraktade varor mellan fastlandet och öarna i området. Det var ett fritt och roligt jobb tycker han.
Han träffade sin blivande sambo under en musikfestival, Festa della musica, i Venedig stad. Det tog något år innan de blev ett par och flera år innan han blev gotlänning.
–Tro inte att jag kommer flytta till Sverige, det kommer aldrig hända. Jag har det så bra i Venedig. Så sa jag först, men ja, nu är jag här, säger Leonida och skrattar.
–Hon har två barn och kunde inte flytta till Italien så då fick jag ta mig hit och jag trivs jättebra.
Barnen har flyttat hemifrån nu och Leonida och sambon bor i Lummelunda, med en hund, eller ”en liten katastrof” som han säger.
–Det är en lagotto romagnolo (kallas även tryffelhund, reds. anm.) som gräver överallt och tuggar på allt. Planterar jag något i en rabatt hemma är den uppgrävd efter en kvart och alla saker är söndertuggade.
Fin arbetsplats
Han har haft olika jobb på Gotland, bland annat var han på Keges i flera år men ville testa något nytt och började som säsongsjobbare på Östra och Södra kyrkogården. När han erbjöds att stanna kvar i en fast tjänst var det ingen tvekan.
–Jag sköter bland annat grönområden runt domkyrkan, tar hand om byggnader och hjälper till på kyrkogårdarna. Oftast jobbar vi utomhus och i april och maj är det som mest intensivt. Jag tycker om att jobba på kyrkogårdarna.
Leonida är inte ensam om att uppskatta omgivningarna. Han ser ofta personer som strosar genom Östra kyrkogården eller sätter sig där och läser en stund.
–Det är skugga och det blåser lagom. Ganska många stannar och tar en paus på Östra kyrkogården. Det är en fin plats.
Årstiden avgör
I början av hösten väntar rensning av stuprännor. Alla utomhusmiljöer ska tas om hand tillsammans med kollegorna på förvaltningen innan vintern kommer. Det är många olika arbetsuppgifter och Leonida trivs med det.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är personerna jag arbetar med. Det är alltid roligt att komma till jobbet. Vi pratar om allt. Jag är glad när jag åker till jobbet. Jag hade tur att få så bra arbetskamrater. Det är en skön känsla.