Jokkmokks församlings historia

Jokkmokks församling bildades 1607 genom att församlingen bröts ut ur Luleå (Nederluleå) församling, den 11/2 1617 upphävdes pastoratets självständighet och Luleå lappmark återgick som annex till moderförsamlingen. Detta skedde därför att kyrkoherden då bodde nere i kustlandet och endast ett par gånger per år, i samband med marknad, besökte församlingen.

 I ett kungligt brev från den 27/9 1673 så skulle Luleå lappmark definitivt skiljas från sin moderförsamling nere vid kusten, beslutet blev verklighet först 20 år senare då Jokkmokk förklarades vara ett regalt pastorat genom ett kungligt brev daterat 1693.

 Den 5/1 1696 så bröts Kvikkjokk ut ur Jokkmokks församling och kyrkoherden hade sin stationering i Kvikkjokk mellan 1696-1796, Kvikkjokk kom senare att bli betraktad som en kapellförsamling och uppgick den 1/5 1923 i Jokkmokks församling och bildade då ett eget kyrkobokföringsdistrikt. En annan och stor församlingsbildning skedde den 11/10 1742 då Gällivare församling bildades och bröts ut från Jokkmokk.

 I samband med att Kvikkjokks kapellförsamling 1923 åter införlivades med Jokkmokks församling och blev ett kyrkobokföringsdistrikt så bildades ytterligare 3 kyrkobokföringsdistrikt och församlingen kom då att bestå av 4 kyrkobokföringsdistrikt; Jokkmokks kbfd, Kvikkjokks kbfd, Porjus kbfd och Puottaure kbfd. Den 1/11 1959 blev Vuollerims kyrkobokföringsdistrikt utbrutet ur Jokkmokks och Puottaures Kyrkobokföringsdistrikt.

 Den 1/1 1962 skedde en rätt stor förändring i många av Svenska kyrkans församlingar när pastoratsregleringsreformen trädde i kraft, den genomfördes därför att stora folkomflyttningar hade skett från landsbygd till tätort, under arbetet med reformen hade Ivar Hylander varit en ledamot av de pastoratsindelningssakkunniga, han var också stiftets tredje biskop mellan 1956-1966. För Jokkmokks församlings del betydde pastoratsregleringen att Porjus och Vuollerims församlingar bildades ur Jokkmokk, varvid motsvarande kyrkobokföringsdistrikt upplöstes.

 Den 31/12 1975 så upplöstes de kvarvarande kyrkobokföringsdistrikten, sedan dess har inga större förändringar skett, de 3 församlingarna utgör i nuläget (2003) en kyrklig samfällighet och är indelade i 2 pastorat, Jokkmokk-Porjus pastorat och Vuollerims pastorat.

 Inom samfällighetens församlingar finns följande kyrkor, kapell och kyrkkåtor, årtal för ibruktagande inom parentes. Jokkmokks församling; Jokkmokks nya kyrka (1888), Jokkmokks gamla kyrka (1753, 1976), Puottaure kyrka (1907), Kåbdalis kapell (1961), Alkavare kapell (1787), Arasluokta kapell och kyrkkåta (1944, 1960, 1993), Staloluokta kyrkkåta (1975), Parkajaure kyrkkåta (ca 1975). Porjus församling; Porjus kyrka (1928), Gustaf Adolfs kapellet i Ållolukta (1953), Vaisaluokta kyrkkåta (1948, 1984), Saltoluokta kyrkkåta (1959). Vuollerims församling; Vuollerims kyrka (1958), Murjeks kyrka (1946).

Nämnas bör också att under utbyggnaden av vattenkraften i kommunen så byggdes ytterligare 2 kapell, ett i Harsprånget (1951) och ett i Messaure, dessa kapell revs när de samhällen som de låg i också revs efter att vattenkraftsutbyggnaden till stora delar var avslutad inom Jokkmokks kommun.

 Inom samfälligheten finns 7 kyrkogårdar som används, de är anlagda på följande platser; Jokkmokk (2), Vuollerim, Porjus, Murjek, Puottaure, Kvikkjokk. Ytterligare ett par kyrkogårdar finns, en vid Jokkmokks gamla kyrka och en vid Alkavare kapell men de är inte längre i bruk.

 När Luleå stift bildades fanns 3 prästtjänster i Jokkmokks församling, dessa ökade till att som mest under 1900-talet vara 8 prästtjänster, 4 stycken i Jokkmokk, 2 stycken i Porjus och 2 stycken i Vuollerim. Av dessa finns nu 3 tjänster i hela Jokkmokks församling.

 Litteratur och källor;

 Bygdén, Leonard; Hernösands Stifts Herdaminne del I-IV, Uppsala 1923-1926.

Luleå Stift 1904-1981, Församlingar och prästerskap, Luleå 1983.

Matrikel för Svenska kyrkan 2003, Lund 2003.

Statistisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, 1935, 1952, 1956, 1958, 1960, 1978, 1980, 1982, Lund tryckår se ovan.

Sveriges församlingar genom tiderna, Skatteförvaltningen, Riksskatteverket, Göteborg 1989.

Kyrkorådsprotokoll, Jokkmokks församling, många olika årgångar!

Diverse småskrifter.

SCB:s befolkningsstatistik via internet.

Bilaga; Statistiktabell över befolkningsutvecklingen inom samfälligheten och församlingarna.