Historiska gravstenar på Norra kyrkogården

Herrens år 1404 på Sankt Lukas dag dog fru Ghiseltbud Myddepenninges hustru. Bedjen för henne!

Anno 1628 paa hellig 3 kongger dag o de erlig mand Iacob Badstv borger i Wosby oc ligger hervnder dene sten begraven Gvd give hannem en gledelig opstandelse.

Sannolikt finns hans hustru beskriven på samma sten:

Hervnder hviler erlig och Gvdfrygtig qvinde Karen Badstve som hensof i Herren anno 1644 den 17 maii gvd vaere hendis siel naadig.

På stenen syns spår av en sax och tre bomärken varav ett är medeltida, ett från 1500-talet och ett från 1600-talet.

Läsbar text:
Herrens år 1333 — dog Hazeke, hustru till Henrik från Talingh. Hennes själ må vara i frid!

En medeltida text utmed stenens kanter, en skrift från 1600-talet, sköld och monogram.

Herrens år 1415 på torsdagen före Simons och Judas fest dog — (namnet är osäkert).

Den andra texten handlar om Hans Mattson Köhler, hattmakare och kyrkoföreståndare i Visby. En källa säger att Hans blev kyrkoföreståndare år 1660. Hans var gift med Elin Hansdotter och tillsammans fick de fyra barn. På hans gravsten står följande:

Her under ligger begrafuen erlig Welacht oc forstandige man hans Matthisen K(Ø)ller borge oc inwaanner her i staden som dØde anno 1668 den 27 ianuari Gud gifue hannem en glae delig opstandelse paa den yderste dag

Stenen har tre läsbara texter.

Anno 1618 den 28 febrvari dode erlig pige dorrte Hansdatter oc liger hervnder begraffen Gvd gefe hinde en rolig opstandelse. Amen

Ifver Iorgensen 1721

Tomas Högsten Ano 1725. Skomakaremästaren Tomas Högsten föddes år 1670 och dog 6/10 1725.

Herrens år 399 på den heliga Margaretas dag dog Herman Heddinc. Bedjen för honom.

Härvnder hvilar sadelmakaren Mester Iohan Michael Gerle som dööde — 31 oktober Anno 1871

Tidiga källor uppger att sadelmakaren J.M. Gerle dog 26/10 1781 och begravdes 31/10 1781. Gerle var född i Hamburg och flyttade till Visby omkring 1740. Han var gift med Helena Benick från Visby och tillsammans fick de nio barn.

Texten på stenen är en gravskrift på latin där den första delen är avfattad på prosa. Därefter följer två latinska verser.

Texten berättar att Johannes avled 26 oktober 1578. Han var den ende sonen till kyrkoherden Herr Lauritz i Vall (Lauritz Jensen). 

I första versen säger föräldrarna: O son! Du var allena vår ålderdoms stora hopp, men en ond ödesgudinna (parce) har berövat den son som en god ödesgudinna givit dem.

På detta svarar sonen: Jag har funnit hamnen. Hopp och lycka, farväl! Ingenting har jag mer med er att göra. Gör nu narr av andra.

På latin: Inveni protum. Spes et Fortuna, valete! Nil mihi vobiscum, ludite nunc alios. qvinde Karen Badstve som hensof i Herren anno 1644 den 17 maii gvd vaere  hendis siel naadig.

Gravstenen är dokumenterad i Särtryck ur Gotländskt arkiv från 1983. 

Denna sten har legat utanför domkyrkan under köpmanskorets fönster vid brudporten.

Översatt text: 

År 1630 den 16 juli dog den hedervärde mannen kapten Hans Fleming och han hustru Anna Jörgen Fagers dotter, båda födda i Skottland. Gud vare deras själar nådig! 

Enligt källor är Hans Fleming möjligen identiskt med en från Halland inflyttad fästningsbyggare Hans Flemming.

Stenen har tre 1600-talsskrifter:

År 1630 den 31 juli har den hedervärde mäster Jochim Masseko, barberare från Flensburg, saligen insomnat i Herren Gud och ligger härunder begraven. Gud vare själen nådig! Amen.

År 1632 den 30 augusti dog Anna, salig mäster Jochims (hustru). Gud vare själen nådig! 

Salige Bengt Larson Färjare dog 1698. 

Enligt dödboken dog mäster Bengt Larsson 17 december 1698.

Som nummer 39 står denna gravsten med skrifter från 1600-talet och 1700-talet. En av de läsbara texterna säger:

Denne sten hafver Olvf Eskildson Klensmed bekosted och hviler her vnder Anne Iorgensdatter. Anno 1658.

Texten är svårtydd men ungefär så här:

Här vilar Nicolaus Rode Becker. Han dog Herrens år 1450.  På - dag - 

Här vilar Johannes, son till Nicolaus - Må han leva i frid!

Hällarna som ligger på marken är i dåligt skick och idag är inskriptionerna i princip oläsliga, men flera av hällarna finns dokumenterade sedan tidigt 1900-tal. Gravstenen nedan ligger på marken och är i flera delar men bilden från 1933 visar att den har varit mycket rikt utsmyckad.

Texten som tidigare varit läsbar säger: År 1667 den 24 december har den hederlige och förnäme mannen Berent Schlow.

Flera gravskrifter finns på denna sten från 1600- och 1700-talen. Det timglasliknande bomärket är troligtvis äldre än texterna. Den översta texten berättar om Margrete Rasmvsdatter S Michels Hamners och två av deras barn.

År 1630 den 28 augusti har Jörgen Swertefeger (svärdfejare) saligen avsomnat i Herren Gud. Gud vare själen nådig!

Saxen tillhör troligtvis årtalet 1733 och namnet Mester Morits Stengard.

En medeltidsgravsten med dubbla kantlinjer och hörnringar. Bomärken från 1400-talet, enkel text från 1500-talet. Gravnummer N:0 604 och namnet M Brun.

Ano 1594 then 8 IVII døde ærlig mand Adam 
Dirichsøn, hvis siel gvd hafver

På mittfältet syns en konturteckning av en man och en kvinna, båda med händerna korslagda över bröstet. Mellan figurerna finns en grov stav med stor klotrund knopp. 

År 1595 17 augusti dog Lisabedt Steffens dotter. 

På stenen finns texter från slutet av medeltiden, år 1349 samt ytterligare tre texter från 1600- och 1700-talen. Stenen är rest över Peter Holst år 1630, år 1638 är den rest över Anne Martensdotter och år 1716 över Olof Enequist son. 

Olof Eneqvist var skräddarmästare i Visby och gift med Anna Gahne. Efter hustruns död 1737 flyttade Olof till Sankt Olofsholm.

Den här gravstenen rymmen texter från sju olika tidsperioder. Från år 1474 fram till år 1732. Den första texten följer kanterna, det är en medeltida latinsk skrift med ovanligt stora bokstäver.  De sex senare texterna är placerade på mittfältet där fyra texter är på danska och två på svenska. 

På stenens mitt är konturerna av tre unga flickor inhuggna. Flickorna bär fotsida dräkter och har knäppta  händer över bröstet. 

Herrens år 1464 på sankt Martinus dag dogo Katarina, Klara och Brigitta, vilka själar — bedjen för dem! Amen.

Stenen har ett medeltida textband på tidig tyska. Mitt på stenen finns en stor medeltida sköld, på vilken man senare har huggit ett litet bomärke. De läsliga delarna av texten säger att: 
Olof dog på Maria himmelsfärd som firades 15 augusti

Stenen har huggna figurer i barockstil. På övre delen finns den korsfäste Kristus omgiven av två knäböjande personer, en man till vänster och en kvinna till höger. Vid korsets fot finns en dödskalle, benknotor, spade och hacka.

På stenens nedre del finns två sovande keruber på var sida om en sköld. Man tror att den som har huggit figurerna är samme stenhuggare som gjort stenen på bilden under samt några som ligger i Visby domkyrka.

En rikt dekorerad sten i barockstil. Den övre delen föreställer uppståndelsen och nedtill finns bland annat en dödskalle, benknotor, hacka, spade och timglas. Allt är ordnat kring ett klot med monogram. Stenen liknar den som står intill och man tror att samma stenhuggare har huggit båda stenarna, liksom ytterligare 
några som ligger i Visby domkyrka.

Stenen blev rest första gången redan år 1382, därefter år 1640 och 1711.

Herrens år 1382 på den Heliga Jungfru Lucias dag dog Albert Taschemaker (väskmakare). Bedjen för honom! Amen.

Tvärs över stenen är namnet HEIDENBERG inhugget med stora 1700-talsbokstäver och på övre 
hälften står gravnummer 514. 

Den latinska texten har översatts till:

Herrens år 1313 på de helige Johannes och Pauli dag dog Tedemann från Skänninge —, vilkens själ må leva i härligheten. Amen.

Stenen har medeltida textband kring kanterna, två 1600-talstexter samt sköldar och bomärken. Texterna lyder:

Herrens år 1372 på tisdagen före palmsöndagen dog Cecilia, hustru till Albert från Lochem. Hennes själ må vara i frid! Amen. 

År 1622 den 2 december dog salig Daniel Corvinus och ligger här begraven. Gud vare hans själ nådig!