Bringetofta kyrka är en av de äldsta och bäst bevarade av de gamla stenkyrkorna i Njudung. Den anses vara byggd av en under 1000-talet mycket verksam kyrkbyggare och stenskulptör, som till namnet är okänd men brukar kallas Njudungsmästaren. En gammal dopfunt, av vilken bara fragment nu återstår, är förmodligen också ett verk av denne mästare. Den medeltida kyrkan, bestående av långhus och kvadratiskt kor med halvcirkelformad absidavslutning (s k A-typen), har trots senare utbyggnad till väsentligt del kunnat bevaras. Södra långmuren till hela sin längd (14 m), takstol och bjälklag av ek, triumfbågen mellan kor och långhus och det lilla korfönstret mot söder är intressanta detaljer från den ursprungliga kyrkan.
I början av 1750-talet genomfördes ett omfattande arbete, som förändrade såväl kyrkobyggnadens exteriör som dess interiör. Långhusets valv och en stor del av dess norra vägg revs, och kyrkan utvidgades mot norr genom en tillbyggnad av trä. Då nu "träkyrkan" kom att innehålla de flesta bänkplatserna och man därifrån inte kunde se altartjänsten, togs det gamla medeltida altaret ner och ersattes med ett nytt altare vid södra långhusväggen, mitt emot utbyggnaden. Orgelläktaren tillkom i samband med tillbyggnaden 1755.
Kyrkans långhus blev under senare delen av 1500-talet förlängt åt väster i samband med att kyrkan återställdes efter att ha härjats under nordiska 7-års kriget. Kor och långhus fick troligen vid samma tillfälle kryssvalv av tegel, varav korvalvet fortfarande finns kvar.
Sakristian tillkom omkring 1500. Efter reformationens införande fick kyrkan bänkinredning med snidade gavlar och dörrar. Bänkmotivet går igen på barriären till "knektaläktaren".
Kyrkans restaurering 2000 - 2001
Under tiden oktober 2000 till april 2001 restaurerades kyrkan och återöppnades Första söndagen efter påsk den 22 april 2001 av Biskop Anders Wejryd.
Restaureringen hade både estetiska och praktiska syften. Kyrkans interiör var nersliten och en partiell ommålning skulle avhjälpa detta. Tekniska installationer såsom värme, ljud och ljus hade brister som åtgärdades. I det medeltida koret inrättades en intimare lillkyrka. Parallellt med restaureringen pågick konservering av väggmålningar och lösa inventarier. Arbetet följdes med antikvarisk kontroll av Jönköping läns museum.
Omfattning
Brädgolvet i kyrkorummet med undantag för det medeltida koret bevarades och skurades med såpa. De putsade väggarna kalkades om i vitbeige kulör. Väggarna i träkyrkan målades i en beige kulör. Samtliga trätak målades i en gråbeige kulör. Orgelläktarens barriär fick samma målning som bänkarna i träkyrkan. I det medeltida koret lades ett kvadratiskt golv av kalkstensplattor. Absidens rundbågiga fönster ändrades så att hängningen gjordes i mittposten. Korets sydfönster av trä ersattes med ett nytt rundbågigt med blyspröjsning. Korets sydingångs ena dörrblad flyttades ut så att en smyg skapades samt att den fick ett överljusfönster. De främre bänkarna vändes mot det nya fristående altaret i kalksten. På korets sydvägg placerades det gamla krusifixetet av metall som tidigare fanns på det väggfasta altaret här. I sakristian ordnades med ny liggande och hängande textilförvaring, samt att ett värdeskåp insattes. Golvet slipades, väggarna våtkalkades i en ljusbeige kulör. Den gamla arkivdörren ersattes med en ny spegeldörr i trä. Den främre bänkraden i träkyrkan samt de båda bakre bänkraderna mot norr, togs bort för att skapa bättre plats i koret och även ge plats åt ett samlingsrum. Likaså avlägsnades några bänkrader under knektaläktaren för att åstadkomma en förvaringsplats. Fotbrädorna i träkyrkan togs bort. Alla bänkar utom de äldsta med träyta målades med brunröda ramar och lister i guldockra. Den svarta marmoreringen rengjordes och bättringmålades. Vapenhusets brädgolv revs bort och ett kalkstensgolv lades in av samma sort som i det medeltida koret. Kyrkan fick en toalett i vapenhuset. Värme: Bänkvärme installerades i bänkarna, utom i de på knektaläktaren, värmeslingor lades i det medeltida koret samt i vapenhuset och radiatorer placerades i sakristian och under orgelläktaren. Ljus: På ljuskronornas pendlar placerades en aluflexarmatur för att ge behagligt ljus. Halogen strålkastare placerades på norra stenväggen för att belysa högaltaret. Ljud: Kyrkan som tidigare saknat ljudsystem fick nu ett sådant med centrum av högtalare framför högaltaret. En nytillverkad ljusbärare placerades framför träkyrkans västra bänkkvarter. Golvklockan har tre urtavlor och visar tiden i olika riktningar. Den har nu sin plats vid träkyrkans västra vägg. Mattor: Nya mattor i gångar och kor lades in.
WAHLBERGORGELN
I träkyrkans norra ände byggdes den nuvarande orgelläktaren, samt vapenhus med trappa och bälgutrymme av byggmästare Dahlström 1774.
1775: Byggdes kyrkans första orgel av orgelbyggaren Lars Wahlberg.
1842: Omdisponerad av A G Becker
1872: Omdisponerad och tillbyggd av C A Johansson. Vid detta tillfälle inreddes den nuvarande bälgkammaren, varvid de tre kubbälgarna tillkom. Den gamla Wahlbergska kilbälgarn uppges ha legat på samma plats. Det uppsattes en lyra på orgelverket som förgylldes tillsammans med lister och tureller. Även en äkta förgylld spegel tillkom.
1937: Nybyggnad av Olof Hammarberg, varvid ett antal av de ursprungliga stämmorna återanvändes. Orgelhuset flyttades fram 4 dm. Orgeln fick två manualer och delvis nya stämmor samt pneumatisk traktur.
2003: Restaureringen av orgeln genom att den befintliga orgeln demonteras och samtliga äldre delar utsorteras och inventeras. Målet är att återställa Wahlbergsorgeln disposition och teknisk anläggning till ursprungligt skick.
2004: Orgeln restaureras och rekonstrueras av orgelfirman Bergblad och Jonsson i Nye.
