Arkeologiska undersökningar har gjorts vid flera tillfällen och på olika platser i Husaby under de senaste dryga hundra åren. Detta har fördjupat kunskapen om människors närvaro och handlingar på platsen, men nya insikter väcker också̊ nya frågor.
2023 initierades ett nytt forskningsprojekt om Husaby och under hösten samma år genomfördes vad som bäst kan beskrivas som en förstudie. Västergötlands museum var huvudman för projektet som drevs tillsammans med Västsvensk arkeologi. I samarbetet ingick också Husaby hembygdsförening, Götene pastorat och Götene kommun.
Projektets första undersökningar riktades mot olika lämningar i Husaby. Ytan mellan kyrkan och biskopsborgen söktes av med metalldetektor, det södra gravmonumentet framför kyrkans västtorn undersöktes och en georadarundersökning i och utanför kyrkan gav spännande resultat.
Georadarundersökningen visade att det mäktiga västtornet från tidigt 1100-tal vid kyrkan sannolikt har en hittills okänd trappa i sten som leder från tornets dåtida golvnivå ned till någon form av källarutrymme under tornet.
Genom en metalldetektorsökning på åkern mellan kyrkan och borgen kan spännande nya fynd berätta om Husabys historia. Den kungsgård som fanns här runt år 1000 har förmodligen sina rötter i en storgård bebodd av samhällets högsta elit redan på 600-talet. Ett silverhänge och kostbara spännen tyder på detta. Under 800- och 900-talen är storgården en viktig handelsplats och här finns skickliga guld- och silversmeder som tillverkar exklusiva smycken. Även under 1000-talets första hälft bor människor med kontakter och resurser här och silvermynt och emaljfibulor letar sig hit från syd Skandinavien eller England.
Sammantaget har äldre undersökningar tillsammans med höstens förstudie tydligt visat att det i västgötska Husaby finns fynd och lämningar från en rik bosättning med rötter i folkvandringstidens 400-tal, vilken utvecklas under vikingatiden till en kungsgård med administrativ roll i den tidiga riksbildningen och till biskopens stödjepunkt i Skara stift.
Under hösten undersöktes också ett av de påkostade medeltida gravmonumenten framför kyrkans västtorn. De tillhör en speciell grupp gravmonument från 1100- och 1200-talen som nästan enbart tillverkades och uppfördes i Västergötland. Undersökningen visade att monumentet sannolikt uppförts över en man som begravdes på 1100-talet. Han var ovanligt lång, 190 cm och förändringar i skelettet visade att han spenderat mycket tid på hästryggen. På 1300-talet har en spenslig kvinna i 30-årsåldern begravts under monumentet och 200 år senare begravdes ytterligare en kvinna på samma plats. Varför människor begravts på samma plats på det här sättet vet vi inte, men fortsatta undersökningar och en DNA-analys av benen, kan förhoppningsvis svar.
I dagsläget finns planer på fortsatta undersökningar i Husaby under augusti och september 2024. Fokus riktas då mot utgrävningar i åkern samt undersökning av en eventuell grav på kyrkogården.
Text: Anna Nyqvist Thorsson, Fil. dr / verksamhetsledare
Västsvensk arkeologi