Under seklernas lopp förändrades och utvidgades kyrkan efter församlingens behov och möjligheter. Den byggnad som brann 1921 var en stenkyrka med torn av trä, nyreparerad och i gott skick.
Efter branden beslöt församlingen att en ny kyrka i samma stil som den gamla skulle uppföras och man antog ett förslag av den kände kyrkoarkitekten Sigfrid Ericsson. Jörlanda kyrka, invigd för gudstjänstbruk 1926, är en byggnad med långskepp av sten som är vitkalkad utvändigt och med ett vitmålat torn av trä.
Inventarier
Äldst av inventarierna är dopfunten av glimmergnejs från 1200-talets början, prydd med en bladranka i relief. Denna dopfunt blev svårt skadad vid branden och fick restaureras, och är den som används vid alla dop i Jörlanda kyrka. I dopfunten finns ett fat av mässing från 1500-talet. Koret pryds av en altaruppsats i 1600-talsstil, delvis räddad vid branden. Den centrala målningen med nattvardsmotiv utfördes 1894 av J.A. Holmqvist och ersatte en äldre tavla från 1600-talet som nu syns på kyrkans norra sidovägg. En annan tavla av ungefär samma ålder föreställer Jesu dop och pryder väggen vid dopaltaret. På altaret står bl.a. två stora ljusstakar av malm från 1600-talet och ett krucifix: ett träsnideri-arbete från Oberammergau från 1900-talet.
Predikstolen
Predikstolen nytillverkades till den nya kyrkan eftersom den gamla förstördes helt vid branden. Predikstolen ritades av arkitekt Sigfrid Ericsson, tillverkades av bildhuggare Johan Björk och dekorerades av konstnär Joel Mila. Kyrkan fick en ny orgel 1983, en helmekanisk med 17 stämmor byggd av orgelbyggare Nils Hammarberg i Göteborg. Två stora mässingsljuskronor från sekelskiftet 1800-1900 räddades vid branden. Nära sidoingången finns en s.k. fattigstock eller fattig-bössa av ek från 1600-talet.
Renovering av kyrkan
Åren 2002-2003 renoverades kyrkan. Färgsättning, belysning och ljudanläggning förnyades, korpartiet utvidgades genom att bänkar togs bort, ett samlingsrum och två toaletter tillkom. Av nya inventarier kan nämnas mindre ljuskronor i taket, en dopljusstake i malm, en ljusbärare i smide. Vid gudstjänst används de till kyrkoårets växling anpassade textilierna. Pastoratet äger mässkrudar, altar- och predikstolskläden i de liturgiska färgerna vitt, rött, violett, grönt och svart.
Stentavla från 1700-talet
Utvändigt på kyrkans södra långvägg sitter en stentavla med inskrift på hebreiska och latin. Den påminner om en av bygdens söner, Engelbert Jörlin, 1733-1810. Inskriften på stenen betyder ”En hjälpsten är Herren, Gud med oss, halleluja - Ur moderlivet 1733, i denna grav 1810, efter så många vedermödor vilar jag äntligen, salig i Jesu namn. Engelb Jörlin. I Sam. 7:12 (Allt härintill hafwer Herren hulpit oss.)”
Engelbert Jörlin uppmärksammades för sin begåvning av dåvarande biskopen Jöran Wallin och bereddes möjlighet att studera botanik under Linnés ledning. Han utgav flera skrifter bl.a. om växtodling och blev rektor vid Göteborgs Trivialskola. Kring Jörlanda gamla kyrkogård finns ännu några lövträd kvar som sägs vara planterade av Jörlin.