Lyssna

Sanda kyrka

Sanda kyrka ligger i Sanda socken och ingår i Sanda,Västergarn och Mästerby församling.

Tillgänglighet

Ramper finns i kyrkan- läggs ut vid behov

Toalett– utedass, ej anpassad för rullstolsbunden.

I kyrkan finns plats för 200 personer

Foto: Anette Torgnysdotter

Vad ser jag i kyrkan? (Utvalda bilder och föremål)

Altartavlan och predikstol från 1600-talet. De två figurerna på altaruppsatsen föreställer Moses och Aron. På predikstolens fyra sidor är evangelisterna (Lukas, Marcus, Matteus, och Johannes) avmålade.

Muralmålningen på långhusets norra vägg- föreställer scener från det att Jesus deltar i den sista måltiden tills han befinner sig i underjorden. Triumfbågsväggen har muralmålningar som föreställer uppståndelsen och Jesus på korset.

På långhusets norra vägg, åt öst finns en båt avbildad, den föreställer s:t Nicolaus som frälser ett skepp i sjönöd.

Dopfunten i sandsten från 1100-talet tillverkades av anonymmästaren Byzantinos. Triumfkrucifixet är från mitten av 1200-talet. 

Byggnadshistoria

Sanda kyrka är uppförd under medeltiden. Kyrkans torn är dess äldsta del, uppfört under 1200-talet. Långhuset uppfördes i början av 1300-talet och kor och sakristia i mitten av 1300-talet.  På platsen har det funnits en äldre stenkyrka, antagligen från 1100-talet. Många stenar från denna kyrka har återanvänts i den nuvarande kyrkans torn och södervägg.

1300 invigs kyrkan av Biskop Lars i Linköping.

Kyrkan har sannolikt brunnit någon gång innan 1700-talet.

Exteriört

Tornet byggs av byggmästare Botvid från Eskelhem på 1200-talet. I slutet av 1200-talet eller tidigt 1300-tal byggs långhuset och 1350 kor och sakristia. På 1600-talet byggs en ny tornhuv, denna har antagligen behållit sitt utseende men har renoverats många gånger under kyrkans 800-åriga historia

Renoveringen på 1860-talet bestod bland annat av att man sänkte taken över koret och sakristian. Ett nytt fönster togs upp i tornets västvägg i slutet av 1800-talet.

Långhusets och korets tak var från början faltak (tjärade bräder) och sakristian hade tak av spån.

1902 slog blixten ned och tornet började brinna. Branden släcktes av sockenborna vid ett tidigt stadium och eldens framfart stoppades innan den nått resten av kyrkan. Tornet fick sedan repareras under 1903.

På 1950-talet byttes faltaket ut mot taktegel.

1994-95 lades tegeltaken om, fasaderna omfogades och putsen reparerades

Interiört

Dopfunten är äldre än kyrkan, kanske fanns den redan i den tidigare stenkyrkan. Även triumfcrucifixet tillveras vid 1200-talets mitt. På 1300-talet tillkom muralmålningarna i långhuset.

1350 uppförs kor och sakristia, koret smyckas med valvmålningar och 1450 tillkommer muralmålningarna föreställande passionsberättelsen på ena långhusväggen.

1664 tillkom altaruppsats och predikstol.

1788-89 byggdes läktare i kyrkan.

1859-70 Inköptes ljuskronor i nyrokoko, kyrkan fick nya bänkar och en läktare.

1885 hängdes ett krucifix i plåt upp i triumfbågen, det finns i dag att beskåda i koret.

1890 fick kyrkan uppvärmning i form av en kamin, vilken 1922 byttes ut mot en Bolinderugn. På1950-talet installerades elvärme i kyrkan. 

På 1910-talet tog man fram passionsfrisen som kalkats över.

1955-56 lades nya brädgolv och bänkinredningen tillverkades, en läktare revs. Man tog fram fler muralmålningar och elvärme installerades.

Kyrkklocka

En kyrkklocka (lillklocka) från 1400-talet finns i klocktornet, men används inte. Den utgör tillsammans med klockan i Hejde ett par, där inskriptionen påbörjas i Hejde och avslutas i Sanda.

Tidigt 1500-talet gjuts den äldre storklockan. 1934 byts denna ut mot en nu gjuten av M.&O. Ohlson i Ystad.

1935 får kyrkan även en ny lillklocka, denna göts av K.G.M. Bergholtz i Stockholm.

Orgel

1871 byggs orgeln av Frans Andersson, vid renoveringen på 50-talet placeras den på ett podium. Orgeln renoveras 1982 av Finn Krohn från Fredensborg i Danmark. Underhållsarbeten utfördes under 2000-talets första år.

Sanda kyrka restaurerades från topp till tå!

 Sanda kyrka nyinvigdes efter restauration 2020.

Detta är ett reportage från när den restaurerades:

Hela kyrkans inre är uppfyllt av byggställningar från golv till tak. Arbetet började i november, berättar Gundemar Lindahl som är hantverkare på Byggnadshyttan Kalk & Bygg AB. Då täcktes vissa känsliga delar såsom altaruppsatsen, bänkkvarteren, predikstolen, orgeln och krucifixet in med masonit och mjuk väv för att skyddas från byggdamm. Sedan kom företaget Svenska Höjdbolaget AB och byggde upp alla byggnadsställningar under ett par veckor. Just nu jobbar hantverkare tillsammans med konservatorer med att rengöra sten– och putsytor. Vad är det då som smutsar ner i kyrkan? - Det är helt enkelt sot och damm som virvlar upp mot taket av värmecirkulationen i luften, svarar Gundemar. Senaste rengöringen skedde 1956-57 och nu är det dags igen. Samtidigt med rengöringen kommer man också att reparera putsytor och avfärga med vit kalkfärg på kalkytorna.

Daniel Sjöberg, hantverkare på Byggnadshyttan Kalk & Bygg AB, konstaterar att Sanda har mycket originalputs kvar. Däremot har stenytor bemålats med en brunaktig färg under tidigare restaureringar. Varför vet man inte riktigt.

Har det gjorts några spännande fynd? Man har återfunnit svaga målningar i putsen ovanför predikstolen. Det är rester av en draperimålning som man känt till tidigare. Sedan har man hittat putsritsar i stenen från medeltida stenhuggare. Alltså en slags hjälplinjer för hur putsen skulle passas in. Initialer och årtal. Men även senare tiders hantverkare har lämnat spår efter sig. Det är tradition att lämna initialer och årtal efter sig, säger Daniel Sjöberg. Det är också en bra hjälp för nästkommande att se när någon senast arbetade med kyrkan. Roligt nog har man just hittat initialer från kollegerna Karl-Mauritz Ekengren och Curth Klasén från ett arbete utfört i tornhuset 1989. En medeltida konstskatt. Rebeca Kettunen är konservator och tar mig runt på en konsthistorisk tur bland målerierna. De tidigaste målerierna finns i tornhuset och är från c:a 1250. De består av en liten rosett i taket och kvadermåleri runt fönster och dörrar. I långhuset ser vi måleri som skapades kring sekelskiftet 1300. Det är slingornamentik i valven och stora väggmålningar föreställande St Nikolaus resa, Kejsar Henriks själavägning, en kalvariegrupp och gravläggningen. I koret finns det slingornamentik och sex konsekrationskors från c:a 1350. Åter i långhuset finns passionsmåleriet, med 14 scener skildrande Jesu lidande, som är från c:a 1470. Längst ner i långhuset finns också en målning föreställande tjuvmjölkerskan från sent 1400-tal. 

Röda färger. Rebeca berättar att en del av den svarta färgen i vissa detaljer, t.ex. målade kinder som mörknat, från början har varit röd men mörknat med tiden. Det finns tre sorters rödfärg som vanligen användes. Den som mörknat är antingen Cinnober, som innehåller kvicksilver, eller Mönja, som innehåller bly. Den röda färg som vi ser som orangeröd är Järnoxid och den har inte förändrats. Efterarbete. När alla sten– och putsytor rengjorts och lagats kommer man att dra om all el och när ställningarna tagits ned fortsätter man med restaureringen av måleriet på de träföremål som just nu är inbyggda i skydd för dammet. Sedan tillkommer det arbeten utvändigt såsom mindre takreparationer, uppsättning av fågelnät och viss stenkonservering mm. Hela restaureringen beräknas vara klar i maj.

En lucka i byggställningen leder upp till högst uppe inunder takvalven.

Text:
Sophie Malmros

Källa (Byggnadshistoria):

Utas, Jan; Sanda kyrka, antikvarisk dokumentationsrapport, Invändiga restaureringsarbetet 2012 

Läs mer:

Sveriges Kyrkor (Gotland bd III) 1942.

Lagerlöf, E. Svahnström G. Gotlands kyrkor, 1991

Johansson, T. (red), Inventarium över svenska orglar 1989:II, Linköping och Visby stift, 1990.

Rohr, I., Gotlands kyrkklockor och ringningsseder, 1985.

Söderberg, B.G., Gotländska kalkmålningar 1200-1400, 1971.