Lyssna

Hakarps kyrka

Hur länge det funnits en kyrka i Hakarp vet man inte. Inte heller varför man byggde en kyrka så långt från då bebyggda trakter. Den äldsta uppgiften om kyrkan är från Gustav Vasas klockuppbörd 1530, där som en liten träkyrka.

1693 gav Nils Hägerflycht sin inspektor Johan Olsson Ståhle i uppdrag att bygga en ny kyrka med hjälp av säteriets bönder, dagverkare och ökar. Den nya kyrkan byggdes utanpå den gamla, som användes under hela byggnadstiden och första söndagen i advent år 1694 skedde den högtidliga invigningen av Hakarps nuvarande kyrka.

Hakarps kyrka är en korskyrka med väggar av sten. Korsmitten bär upp ett torn som, i likhet med takkonstruktionen i övrigt, är av trävirke. Två höga fönster i vardera korsarmen ger ett behagligt dagsljus inne i kyrkan. Koret är, liksom i de flesta kyrkor, beläget i östra delen. Kyrkans yttertak är täckt med takstickor av ek. Tornet har spira och förgylld kyrktupp.

Kyrkans längd i riktning öster-väster är omkring 21 meter; breddmåttet är en meter kortare. Murarna är nära sex meter höga. Innertaket är plant, utom i mittsektionen där takhöjden är högre och bidrar till att ge rymd åt kyrkorummet. Sakristian, som också är murad av sten, fyller ut vinkeln mellan norra och östra korsarmarna. Den har ett mindre fönster. 

Kyrkans bänkar ger plats åt cirka 300 kyrkobesökare.