Lyssna

Lillkyrka och Bergman

Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats har rått delade meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland har det hävdats att filmen skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.

Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en lååång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken nog lämnat salongen rätt snart…

Foto: Nattvardsgästerna © 1963 AB Svensk Filmindustri

20130506
- Det var sent på kvällen. En låssmed från stan kallades ut till Lillkyrka. Inne i sakristian fanns en kista som till varje pris skulle öppnas. Kistan innehöll en nattvardskanna i glas. Den var väldigt speciell, jag tror aldrig jag sett en så vacker.

Förre Lillkyrkabon Sven-Erik Forsman minns tillbaka till 1961. Då var han 13 år och bodde i vaktmästarbostaden intill kyrkan. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och tillsammans övervakade de teamet från Svensk filmindustri som dammsög kyrkan i jakt på inventarier. Regissören Ingmar Bergman var på väg mot sin 32:a film Nattvardsgästerna. I SF:s ateljéer i Solna skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv och gjordes väggmålningar. Man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätt akustik och atmosfär. Inventarier lånades in från olika håll.

- Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.

Den nitiske mannen från SF hette Karl-Arne Bergman och var inte någon släkting. Han var så kallad rekvisitör och arbetade med Ingmar Bergman i flera filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Mycket av den rekvisita han ordnade fram kom aldrig till användning, ine heller i fallet med Lillkyrka kyrka.

1960-1963 renoverades kyrkan och kyrkorådet gick med på att låna ut större delen av inredningen till Svensk Filmindustri. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 listas föremålen, allt från lampetter till - häpnadsväckande nog - det senmedeltida altarskåpet.

Få av föremålen kom till användning men det fina altarskåpet har en central roll i början av Nattvardsgästerna. Där mjukas biopubliken upp med en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans filmografi.

En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet tydligt. 

Efter mässan dröjer sig prästen kvar och faller i grubblerier. Han blickar upp mot altarskåpet och utbrister "Vilken löjlig bild!". Den som känner sin Lillkyrka studsar till - inte av hädelsen - utan av ett helt annat skäl. Den fina madonnan i mitten är borta! SF:s medarbetare har snickrat en "nådastol" (ett motiv med Kristus mellan Guds knän) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.

Så ville Ingmar Bergman ha det och så blev det. Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 

Till sist, ett annat rykte: Det påstås ibland att delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:

- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!

Text och foto: Katarina Sandström Blyme

Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd

Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
I mitten av Lillkyrkas altarskåp strålar Jungfru Maria med Jesus. I filmen är motivet utbytt till en s k nådastol, ett motiv med Gud Fader på sin tron hållandes korset med sin korsfäste son.

I mitten av altarskåpet strålar jungfru Maria med Jesus. I "Nattvardsgästerna" är Maria utbytt till en s k nådastol, ett motiv med Gud Fader sittande på tronen där han håller korset med sin korsfäste son.

Foto: Göran Helmersson

Gunnar Björnstedts plågade präst framför altarskåpet som det kom att se ut i filmen.

Oblatask, Karl XII-bibel, kyrkbänkar...


I kyrkorådsprotokollet från juni 1961 kan man läsa vilka föremål som Svensk Filmindustri fick låna. De var värderade till 139 000 kr vilket motsvarar drygt 1,5 milj kr i dagens penningvärde. Som ersättning bekostade SF en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr (16 500 kr).

1 postilla
1 mullspade
1 Karl XII-bibel
Svart kalkkläde med silverdekor
Mässhake
Altarskåp
Alla kyrkbänkar
Sakristidörr
Gravkors av järn

Vinkanna
Vinkalk
Paten
Oblatask
2 st nummertavlor med siffror
1  träkrona
2 malmkronor
2 malmstakar
1 ljusarm 
3 ljus
3 st lampetter
4 st lampetter

Listan över utlånade inventarier är lång.

NATTVARDSGÄSTERNA...

...hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).

Filmen utspelar sig till större delen i två kyrkor. I filmens början firas mässa i "Mittsunda kyrka", uppbyggd i Svensk Filmindustris stora ateljé. Det är här som altarskåpet och en del mindre inventarier från kyrkan i Lillkyrka används.  

I filmens slut befinner sig prästen i "Frostnäs kyrka". Till de scenerna användes Skattunge kyrka i Dalarna.

 

Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd
Visste du att kyrkan i Lillkyrka har en plats i filmhistorien? Hur stor plats råder olika meningar om. I centrum står Ingmar Bergmans film Nattvardsgästerna. Ibland hävdas att filmen  skulle vara inspelad i Lillkyrka. Andra rykten säger att delar av filmen spelats in i där. Så här ligger det till.
- Det var sent på kvällen men en låssmed kallades till kyrkan. Inne i sakristian fanns en kista som han fick upp. Där låg en nattvardskalk i glas, jag har aldrig sett någon liknande.- 
Sven-Erik Forsman minns tillbaka. 1961 var han 13 år. Pappa Erik var kyrkvaktmästare och båda följde teamet från Svensk Filmindustri. De dammsög kyrkan i jakt på inventarier. I SF:s ateljé skulle en hel kyrka byggas upp. Det slogs valv, gjordes väggmålningar och man lade till och med riktig sten på golvet för att få rätta akustik och atmosfär.
-Mannen som ledde teamet var mycket nitisk. Det påstods att han var bror till Ingmar Bergman.
Så var inte fallet. Mannen hette K A Bergström och var så kallad rekvisitör. Han arbetade med Ingmar Bergman i flera av hans filmer. Hans nit gav sällan full utdelning. Många av föremålen han skaffade kom aldrig att användas. Från Lillkyrka, under renovering 1960-1963, lånades större delen av inredningen ut till SF:s filmateljéer i Sundbyberg. I ett kyrkorådsprotokoll från juni 1961 radas föremålen upp: en mullspade, lampetter, en Karl XII-bibel, samtliga (!) kyrkbänkar och - kanske mest häpnadsväckande - det senmedeltida altarskåpet. Mycket lite kom till användning men det fina altarskåpet syns tydligt i början av filmen.
Filmens inledning är en flera minuter lång nattvardsscen. Den har kallats en av de mest kompromisslösa scenerna i Bergmans hela filmografi. En plågad präst, spelad av Gunnar Björnstrand, delar ut nattvard till en gles skara församlingsbor. Bakom honom syns altarskåpet. Men den som känner sin Lillkyrka studsar till. Den fina madonnan i mitten är borta! Någon av SF-medarbetarna har snickrat en "nådastol" (ett motiv där Jesus ligger i Guds knä) och ersatt - eller ställt framför - madonnan.
Man undrar vad stiftsantikvarie och kyrkorådsledamöter tyckte om tilltaget. Allt för konsten? 
Till sist, ett annat rykte: Delar av rekvisitan kom tillbaka först flera år senare. Stämmer det? Sven-Erik Forsmans svar kommer snabbt:
- Nej du, det skulle farsan aldrig ha tillåtit!
Gunnar Björnstrand, Ingrid Thulin och Lillkyrkas altarskåp. Tre viktiga komponenter i "Nattvardsgästerna" som börjar med en mycket lång nattvardsutdelning. Från början var tanken att nattvardsscenen skulle uppta halva filmen. Det hade förstås exponerat Lillkyrkas fina altarskåp ännu mer. Å andra sidan hade publiken kanske lämnat salongen rätt snart…
Listan över utlånade inventarier är lång. I kyrkorådsprotokollet från 1961 kan man också läsa att Svensk Filmindustri bekostade en renovering av predikstolen till ett värde av 1 500 kr.
Nattvardsgästerna
hade premiär 1963. Huvudperson är den tvivlande prästen Tomas Ericsson (Gunnar Björnstrand). Han sörjer sin döda hustru och har en relation med byns skollärarinna (Ingrid Thulin).
Filmen utspelar sig bland annat i två kyrkor. I filmens början hålls mässa i en kyrka som byggdes upp i Svensk Filmindustris stora ateljé. Här finns en del inventarier från kyrkan i Lillkyrka.  Förlaga är Torsångs kyrka i Dalarna. Filmens andra kyrka, i slutet av filmen, är Skattunge kyrka, också i Dalarna.
Ingrid ThulinMärta Lundberg, lärarinnaGunnar BjörnstrandTomas Ericsson, prästGunnel LindblomKarin PerssonMax von SydowJonas Persson, fiskare, Karins manAllan EdwallAlgot Frövik, kyrkvaktmästare
Katarina Sandström Blyme
vart tog nattvardskalken i glas vägen?
Källor:
www.ingmarbergman.se
L136, Dagbok med Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman (Norstedt, 1963)
Protokoll från Lillkyrka kyrkoråd

Har du delat kalk med Ingrid Thulin?

Stiftelsen Ingmar Bergman skriver på sin blogg om Lillkyrka och Nattvardsgästerna.

lyssna på bergmanpodden

I Sverigs radios Bergmanpodden, avsnitt 17 samtalar kulturjournalisten Gunnar Bolin med tidigare biskopen Caroline Krook, psykologen och författaren Jenny Jägerfeld och radiokollegan Emma Engström om ”Nattvardsgästerna”. Lyssna på avsnittet här.