Kyrkorummets belysning utgörs av ljuskronor, ljusplåtar och lampetter av trä och mässing, målade och delvis förgyllda, ritade av Ivar Tengbom, Högalidskyrkans arkitekt.
Tengbom ville att Högalidskyrkan skulle upplevas som åldrad även om den var ny. Han ville uppnå det genom att skapa en ”stämningsfull kyrka i dämpade färger och skimrande guld med murmassornas entoniga skiftningar.”
Metall- och träkonservatorer går igenom de många lampkronorna som hänger ner från Högalidskyrkans tak, totalt 12 lampkronor. De har hängt där i snart 100 år och är otroligt smutsiga. Allt görs noggrant rent för hand. De dammsugs och tvättas rent med svampar.
Många av föremålen i kyrkan, så även lamporna, är gjorda för att de ska sa gamla ut från början. Många av metalldelarna ska se ut som trä och många trädelar ska se ut som metall. Det är lite lurigt, och inte så lätt att avgöra förrän man kommer nära. Med färg i olika tekniker har föremålen redan från början målats så att de ser ut att ha oxiderat eller mörknat i färg med åren.
Konservatorerna måste vara väldigt försiktiga när de gör rent så de inte putsar för mycket. De får inte bli finare än det var tänkt från början. De ska bevara den patina som var tänkt från början.
Stängerna till lampkronorna är mellan 12-15 meter långa. Det finns tio långa och två lite mindre. De är gjorda i samma, lite äldre stil och ska se lite rostiga ut, fast de är målade med mörkbrun oljefärg som ska simulera lite rost.