Läs mer om naturvårdande avverkning för vitryggig hackspett

Bakgrund

Vitryggig hackspett

I Sverige finns åtta olika arter av hackspett varav fyra är brokspettar med svartvit fjäderdräkt. Den vitryggiga hackspetten är den största av brokspettarna, cirka 28 cm lång. Den är blekröd under stjärten och har ett vitt fält mitt på ryggen. Hanen har röd hjässa och honan svart. Den har också längre näbb än större hackspett, vilket är en anpassning till dess speciella födoval som främst består av vedlevande insekter med koppling till asp, al, björk och sälg.

Vitryggig hackspett hör till de mest hotade fågelarterna i Sverige. Den kallas för paraplyart eftersom omkring cirka 170 andra hotade och rödlistade växt- och djurarter är beroende av samma slags skogsmiljöer. Den är därför en värdemätare för den biologiska mångfalden i Sverige.

Lär dig mer om vitryggig hackspett:

Vitryggig hackspett - Naturskyddsföreningen

Vitryggig hackspett - Skogsstyrelsen 

Vitryggig hackspett – Länsstyrelsen Uppsala

Projekt vitryggig hackspett

Projekt vitryggig hackspett drivs sedan 1990 av Naturskyddsföreningen, i samverkan med flera länsstyrelser, skogsägare och skogsbolag.

Läs mer om Projekt vitryggig hackspett – Naturskyddsföreningen

Naturvårdsverket, tio länsstyrelser, Skogsstyrelsen, Naturskyddsföreningen, skogsbruket och ornitologiska föreningar drev ett åtgärdsprogram (2017–2021).

Läs mer om Åtgärdsprogram för vitryggig hackspett – Naturvårdsverket

Syfte

Prästlönetillgångarna i Luleå stift har försökt identifiera områden med hög lövandel som passar in i åtgärder för den vitryggiga hackspetten. Efter samråd med Skogsstyrelsen valde man att försöka bidra till att skapa en lämplig boendemiljö för den vitryggiga hackspetten – och för de omkring 170 underarter som också gynnas av en sådan naturvårande insats.

Ambitionen finns också dokumenterad i både rådgivningskvittot (Bilaga 1) från Skogsstyrelsen samt i traktdirektivet (Bilaga 2)

Förarbete

2022 inleddes samtal med Skogsstyrelsen för att se om platsen var lämplig för medverkan i Skogsstyrelsens projekt Skogens miljövärden. I juni samma år skedde ett första samråd om rådgivning om miljövårdande skötsel. Bland annat diskuterades vilka åtgärder som kunde utföras för att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden. (Bilaga 1)

Områdesbeskrivning

Enligt Skogsstyrelsens skötselplan (R 661-2022) (Bilaga 3) utgörs området av en blandskog med viss dominans av löv. En del av området har brukats som åkermark. Här återfinns gran, tall, asp, sälg, en och rönn i olika stor utsträckning. I artportalen återfinns spillkråka, björktrast, svartvit flugsnappare, mindre hackspett, rödvingetrast, gulsparv och talltita.

Inför varje avverkning görs en naturvärdesbedömning. Enligt den fanns ingen anledning att inte gå vidare med planerna för området. En del skog var mer lövrik och på prästlönetillgångarnas initiativ, med stöd från Skogsstyrelsen och projektet Skogens miljövärden, beslutades att utföra en naturvårdsåtgärd på 29,6 ha; ett aktivt val för att gynna den vitryggiga hackspetten och andra lövskogsarter. Kännetecknande för det området är att lövinslaget är stort.

Utförande

Åtgärden syftade till att minska de delar som var barrdominerade och på så sätt öka den lövdominerade andelen skog. Därifrån har granar plockats bort.

När man använder skogsmaskiner behöver träd avverkas för att de ska kunna ta sig fram. Utöver dessa så kallade vägträd lämnas lövträden kvar.

Cirka tio träd per ha har ringbarkats och tio träd har högkapats för att skapa mer död ved i området. På så sätt skapas förutsättningar för att få fler insekter.

På de 40 ha som det handlar om – motsvarande cirka 80 fotbollsplaner – finns en stor variation av skog. Allt från ren granskog till ren lövskog, en blandning av de båda, sumpskog och torra marker. Skogen är 70–90 år gammal, med äldre träd spridda i området.

I de mindre lövrika delarna, cirka 10 ha, valdes en hyggesfri skötselmetod som kallas blädning. Den valdes för att ta hänsyn till områdets karaktär med närheten till friluftsmuseet Hägnan, naturreservatet Gammelstadsviken och rekreationsvärdena i området. Blädning innebär att man gör återkommande gallringar av skogen med ett intervall på cirka 20 år. Det som gallras ut hinner växa tillbaka och området ser likadant ut hela tiden. Området kommer aldrig kalavverkas.

Varför valdes platsen?

Området ligger i anslutning till naturreservatet Gammelstadsviken, inom den värdetrakt som Länsstyrelsen tagit fram som en del av åtgärdsprogrammet för hotade arter. Det betyder att tillräckligt stor del av området vara av sådan naturtyp att den vitryggiga hackspetten kan trivas.

Prästlönetillgångarna i Luleå stift valde det här området för att bidra till att skapa en miljö som tillsammans med Gammelstadsvikens goda förutsättningar kan vara en lämplig boendemiljö för den vitryggiga hackspetten – och de omkring 170 underarter som också gynnas av en sådan naturvårande insats.

Fortsättning

Arbetet på platsen avslutades i mitten av mars 2024, men prästlönetillgångarna i Luleå stift kommer arbeta vidare och utvärdera åtgärderna som utförts. Det kan exempelvis bli aktuellt att komplettera med manuella insatser för att röja mindre granar.

Senare i vår, under maj/juni, planerar prästlönetillgångarna i Luleå stift att placera ut ljudboxar som under en angiven period spelar in ljud i en vid radie. Med hjälp av dessa kommer fågellivet i området inventeras. Genom att upprepa det efter några år kan man med tiden säga något om vilka effekter på fågellivet åtgärden haft.