Vädret var bästa tänkbara när fler än 250 personer samlades på Akamella ödekyrkogård den 18 augusti. Två bussar körde skytteltrafik mellan Muodoslompolo och skogsvägen till Akamella. De sista två kilometrarna promenerade deltagarna i strålande sol genom den varma skogen. De som behövde, fick åka häst och vagn.
Ceremonin inleddes med att sex unga vuxna körde fram pickupbilar med kvarlevorna i näveraskar på flaken. Askarna placerades under tystnad på ett vackert bord, utsmyckat med rönnkvistar och renskinn, framför dem som samlats på platsen. Peder Jonson, vik. kyrkoherde i Pajala församling, hälsade välkommen:
– Det var en viktigt dag när vi fick ta emot dem i Muonio, det är en viktig dag idag. Nu får vi tacka Gud att ordningen är återställd.
Under ceremonin talades både svenska, meänkieli och nordsamiska. Det var det sjätte återbördandet inom Luleå stift och det första i Tornedalen.
– Det är en historisk dag då även den meänkielitalande befolkningen berörs. Det är en mörk historia men ändå en dag av glädje. Det som en gång gjorts var fel. Från att ha varit forskningsobjekt blir de nu människor vi ska lägga till vila, sa Terje Raattamaa, tf. ordförande för Svenska tornedalingars riksförbund.
Dagen var planerad av en arbetsgrupp med representanter från Svenska tornedalingars riksförbund och Muonio sameby, tillsammans med Svenska kyrkan.
En viktig dag för många
Näveraskarna bars in till kyrkogården av representanter för de anhöriga, Svenska tornedalingars riksförbund, Muonio sameby, Svenska kyrkan och Uleåborgs stift. De sänktes ned i en grav medan åskådarna sjöng Bred dina vida vingar, svensk psalm 190.
Ärkebiskop Martin Modéus läste en bön och gav välsignelsen på svenska. Biskop Åsa Nyström gav välsignelsen på nordsamiska och biskop emeritus Samuel Salmi från Uleborgs stift gav den på meänkieli. Därefter fick den som ville lägga en rönnkvist på askarna.
– Det här är en viktig dag för många. Att den genomförts av så många goda sammanflätade krafter ger förhoppningar om läkande processer där sår funnits. Framför allt är den viktig för de människor som bor i eller kommer från bygden. Vi fick minnas de här personerna som de var, personer som på ett sätt var som vi; växte upp, levde, skrattade och sörjde här, säger biskop Åsa Nyström.
Omkring 80 personer deltog sedan vid en minnesstund i Muonio församlingshem. Ett antal personer höll tal, bland andra Carl Gösta Ojala, forskare vid Uppsala universitet. Att kranier grävts upp från Akamella framkom genom hans arbete och redovisas i delrapporten Då människovärdet mättes (SOU2022:32), av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset.
– Jag blev djupt berörd av stundens allvar men också av den ljusa ceremonin, sa han vid minnesstunden.
”Fler behöver komma hem”
Söndagens återbördande är en del av de åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket och en effekt av statens Sannings- och försoningskommissionen för tornedalningar, kväner och lantalaiset. I sitt tal återknöt Martin Modéus bland annat till lärdomar från dialogmötet Ságastallamat i Luleå 2022.
– När återbördandet nu är gjort avslutas ett svårt och mörkt kapitel men fler behöver komma hem, sa Martin Modéus och fortsatte sedan:
– Rasbiologins brutala framfart handlade om att särskilja och separera. Man skapade gränser som var främmande för den här bygdens människor. När vi möts idag rör vi oss över nationsgränser, över språk- och samfundsgränser, ja på sätt och vis till och med över gränser i tiden. Vi förenas i sorgen över det som skett och vördnaden inför dem som förts till vila.