Annex – bihang
Annexförsamling kallas den församling som är underordnad en moderförsamling i ett pastorat. Annexförsamlingen har ingen egen kyrkoherde.
Alba
Vitt fotsida plagg med krage eller huva och skärp.
Griftefrid eller gravfrid
Ett lagfäst skydd som avser kvarlevorna efter en avliden och innebär att man inte får vanära eller skada dessa eller graven och kyrkogården eller begravningsplatsen.
Kontrakt
Beteckning på ett antal pastorat i ett stift som utgör en kontraktsprosts tjänstgöringsområde.
Kontraktsprost
Präst som utses av biskopen att hjälpa till med ledning och tillsyn i församlingarna. Kontraktsprosten gör även på biskopens uppdrag visiter i stiftets församlingar.
Kor
Främre delen av kyrkorummet där altaret är placerat. Koret var ursprungligen körens plats i kyrkan, där av namnet. Under medeltiden var det endast prästerna och kyrkotjänarna som fick vistats i koret som ofta var skilt från det övriga kyrkorummet med ett korskrank.
Korskrank
En avgränsning mellan långhuset och koret i vissa medeltida kyrkor. Korskranket som ofta utgjordes av ett gallerverk eller dylikt var tänkt att understryka korets helighet och avskildhet.
Kräkla
Biskopsstav som symboliserar herdestaven.
Kåpa
Plagg som bland annat används av biskop. Praktfullt broderad och bärs ovanpå alban eller röcklinet.
Långhus
Ett långhus är församlingsrummet i en kyrkobyggnad, vanligen beläget i kyrkans västra korsarm. I större kyrkor och katedraler utgörs det ofta av ett större mittskepp och mindre sidoskepp, eventuellt avskilda med pelarrader. I mindre kyrkobyggnader är långhuset oftast enkelskeppigt.
Mitra
Huvudbonad som biskopen bär.
Mässhake
Mässhake är ett överplagg som prästen bär över det vita plagget (alba eller röcklin) vid nattvardsfirande. Mässhaken är ett ärmlöst plagg som hängs över axlarna.
Pastorat
En eller flera församlingar som utgör en kyrkoherdes tjänstgöringsområde.
Rektangulär byggnadsplan
En detaljplan över hur byggnaden ser ut, i det här fallet är kyrkan rektangulär.
Röcklin
Vitt fotsida eller knälångt plagg som kan användas vid gudstjänst av såväl präst som lekman.
Sakristia
Rum för det heliga, är utrymme i kyrkobyggnaden, oftast i anslutning till koret, där nattvardskärlen görs i ordning och de litturgiska kläderna tas på. Ordet sakristia kommer av latinets sacer ”helig, helgad”.
Salkyrka
Salkyrka betecknar en enskeppig, rektangulär kyrka utan särskild markering av koret i arkitekturen. En salkyrka kännetecknas av att långhus och kor har samma höjd och bredd.
Sexårsgärd
Sexårsgärd, även kallad Viennetionde, var en påvlig korstågsskatt (korstågstionde) som utgick ur kyrkornas samtliga inkomster.
Den påbjöds av påven Clemens V i Vienne 1312 för att finansiera ett nytt korståg till Palestina efter misslyckandet i det åttonde korståget 1269-1270.
Korstågsskatten upptogs under åren 1314-1319 varför den kallas sexårsgärd. Då Sverige var katolskt under medeltiden var korstågstionde en återkommande pålaga för kyrkorna.
Skalmursteknik
En skalmur består av två parallellt murade stenväggar med en mellanfyllning, kärna av småsten och kalkbruk. Väggarna i kyrkor som är resta med denna teknik är oftast väldigt tjocka.
Stola
Brett textilband som bärs över alban eller röcklinet. Stolan finns i kyrkoårets färger och bärs av diakoner, präster och biskopar.
Vapenhus
Entrén vid en kyrkas huvudingång. Namnet vapenhus kommer från äldre tider, då kyrkofrid var stadgad i landskapslagar. Beväpnade kyrkobesökare lämnade sina vapen i vapenhuset innan de gick in i kyrkan.