Först ut är barnen från förskolan Pärlan som har tisdagssamling i kyrkrummet. Under femton minuter hinner vi bl a tända ljus, sjunga namnsång och om busiga Imse-Vimse spindeln och leta reda på lammet som gömt sig, igen!
Sen sittgympa. Till medryckande musik får Terttu stela leder att mjukas upp och muskler stärkas. Gympan avslutas vid kaffebordet där det delas bekymmer och glädjeämnen.
Barnkörerna Stjärnglans och Tonfiskarna sjunger, pysslar och leker. Och som du förstår av rösterna ovan, gillar barnen det.
Nästa grupp studerar bibeln tillsammans med Ebbe och funderar över hur vi ska läsa och förstå bibelns texter idag.
När det blir kväll ställs ljuslyktorna ut, belysningen i kyrkrummet dämpas för en stunds meditation, rörelse och dans. Närvaro som både lugnar och ger energi i en skön balans, och kan beskrivas som en djupt andlig upplevelse om man så vill.
Och detta bara en dag, andra dagar är det sopplunch, gudstjänster, dop, begravningar. Nån kommer in för att tända ljus och be. Så visst, ett hus fyllt av liv. Samtidigt kan det förstås vara ett svårt steg att gå till kyrkan. Innebär det att jag betraktas som ”kristen” och måste tro på ett speciellt sätt? Och kan kyrkan verkligen vara relevant i vår moderna tid, är väl några tankar som skapar tveksamhet.
Snart är det jul, och kyrkan kommer fyllas av människor och julmusik, av böner och längtan. Och vi kommer få höra orden om änglarna som uppmuntrar ”Var inte rädda!” Ord som behövs extra mycket i tider av stor oro. Och oavsett hur du upplever tro, så är du välkommen till Näsets kyrka. Till jul eller nåt av allt annat som händer. Kanske kan det bli för dig som för barnen - ”här blir jag lugn, här känner jag mig hemma!”
Helen Lugner
präst i Näsets församling
december 2023