Kyrkoledarna tycker att Sveriges biståndspolitik har blivit alltför närsynt, där både tid och resurser fokuseras på Ukraina, närområdet och svenska intressen. Det samtidigt som både humanitära och långsiktiga utvecklingsbehov i andra delar av världen är större än någonsin på grund av pandemin, ekonomisk nedgång, negativa klimateffekter och politisk oro och konflikt. Flera rapporter från bland annat UNDP och Världsbanken pekar på att utvecklingen inom livsviktiga områden som hälsa, utbildning, jämställdhet och demokrati går bakåt, för att inte tala om de negativa klimatförändringarna. Att då göra en drastisk omfokusering och sänkning av biståndet är olyckligt.
”Som kyrkoledare är vi djupt oroade över den våg av krympande vyer som går över världen, som också ger återklang i Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Vi möter nu tillsammans många och svåra kriser och därför efterfrågar vi en politik med vidvinkelperspektiv som både rymmer solidaritet för vårt närområde och ett generöst och effektivt bistånd globalt.”
Kyrkoledarna påminner om Jesus berättelse om den barmhärtige samariern (Lukasevangeliet 10:25-39) som en förebild för oss i vår tid och skriver att det behöver tillföras ytterligare medel för att möta behoven både i Ukraina och världen.
Kyrkoledarna avslutar med tre konkreta rekommendationer:
- Stödet till Ukraina bör ges utöver det ordinarie biståndet. Låt inte behoven i Ukraina minska resurserna till andra delar av världen som ännu mer än vi drabbats av de globala kriserna.
- Pengar som är avsatta för bistånd ska inte vara kvar i Sverige. Börja med att återföra de 1,2 miljarder som i 2023 års budget öronmärkts för flyktingkostnader men som inte väntas användas i år.
- Investera åtminstone en hundradel av Sveriges välstånd i arbetet för en bättre värld.
Som kyrkoledare ser vi det som en självklarhet att ett rikt land som Sverige delar sitt bröd med den hungrige.
Läs kyrkoledarnas debattartikel i sin helhet på DN Debatt: https://www.dn.se/debatt/stod-ukraina-men-minska-inte-det-globala-bistandet/