2009
Svenska kyrkan beslutar att viga par av samma kön och därigenom tillåta samkönade äktenskap. Läs om viktiga beslut och årtal för hbtq-personers rättigheter.
2000
Ändrade relationer mellan stat och kyrka träder i kraft den 1 januari efter grundlagsändring. KG Hammar är då den 68:e ärkebiskopen.
1997
Christina Odenberg vigs till biskop i Lunds stift som den första kvinnan, följd av Caroline Krook för Stockholm följande år.
1996
Svenska kyrkan inför nya regler om kyrkotillhörighet. Ingen föds längre in i kyrkan utan man blir medlem genom dopet.
1983
Ärkebiskop Olof Sundby tar initiativ till kyrkornas Liv och fredskonferens under den största kärnvapenrustningen i historien. 150 kyrkoledare samlas i Uppsala under fyra dagar i april för att enas om att fördöma innehavet av kärnvapen.
Statsminister Olof Palme invigningstalade. Olof Sundby var en av presidenterna i Kyrkornas världsråd och satsade på att föra Nathan Söderbloms tankar kring kyrkornas arbete för fred och rättvisa vidare.
Som förste ärkebiskop talade han på ASEA:s bolagsstämma och kritiserade företagets engagemang i Sydafrika. Han värnade om kyrkorna bakom järnridån och reste till flera av dem för biskopsvigningar.
1968
Kyrkornas Världsråds fjärde generalförsamling äger rum i juli i Uppsala. Den får starkt genomslag på flera områden. Ekumeniskt är rysk-ortodoxa kyrkan aktiv medlem sedan sju år och romersk-katolska kyrkan är efter andra Vatikankonciliet öppen för ekumeniken. Gemensam nattvard tillämpas.
Utåt framstår kyrkorna som radikala samhällskritiker genom sitt engagemang mot rasåtskillnad, för utvecklingssamarbete, mot Vietnamkrig, för jämställdhet. Medborgarrättskämpen Martin Luther King jr skulle ha talat, men mördades i april. Kriget i Biafra i Nigeria kommer i centrum, där flygaren CG von Rosen i augusti bryter dödläget genom en djärv inflygning och Lutherhjälpen genomför sin dittills största aktion.
1960
Tre kvinnor vigs till prästämbetet på palmsöndagen den 10 april. Debatten har i ett årtionde varit hård och hot om kyrkans splittring fördes fram. Ärkebiskop Gunnar Hultgren viger fil dr Margit Sahlin på Katarinastiftelsen, vilket får enormt genomslag i media.
1951
Religionsfrihetslagen införs och klargör att Svenska kyrkan är ett trossamfund och inte en del av statsapparaten. Varje svensk får rätt att utträda ur Svenska kyrkan utan att inträda i ett annat samfund, eller anta vilken religion han eller hon önskar.
1947
Lutherska världsförbundet bildas den 1 juli i Lund. Dit kom de av kriget sargade kyrkorna från större delen av Europa. Återuppbyggnadsarbetet och flyktinghjälpen blev drivkraften för Lutherska världsförbundet och insamlingsorganisationen Lutherhjälpen bildas. Professor Anders Nygren väljs till president.
1932
En biskop som ecklesiastikminister, med ansvar för bland annat kyrkofrågor i en liberal regering, genomför en församlingsstyrelselagstiftning, så att församlingarna likställs med kommuner och landsting och får beskattningsrätt. En statlig kyrkofond övertar boställenas agrara förmögenhet. Den statskyrkliga finansieringen är därmed tryggad.
1917
Pedagogen Manfred Björkquist grundar Sigtunastiftelsen den 31 oktober med hjälp av ungkyrkorörelsens män och några få kvinnor. De var hängivna att återigen upprätta kyrkan i det moderna samhället. De utvecklar en teologi för folkkyrkan med biskop Billings tankar och skrifter som grund.
Stiftelsen blir en mötesplats för författare, läkare med flera, men här ordnas också det första mötet mellan arbetsgivare och fackförening tio år före Saltsjöbadsavtalet.
1914
Professor Nathan Söderblom utses av regeringen till ärkebiskop den 28 maj. Första världskriget bryter ut och fredsfrågan blir viktig för den nye ärkebiskopen. Han hade tagit starka intryck av kyrka och kultur från de länder som nu var krigförande: Tyskland, England och Frankrike. Han sänder ut flera propåer till kyrkorna för att de skall lova varandra att inte gå i krig.
Det lyckas till slut att samla de flesta protestantiska kyrkor och några ortodoxa till det första ekumeniska mötet i Stockholm 1925. Den nicenska trosbekännelsen läses på grekiska av en patriark i Engelbrektskyrkan. Söderbloms verk gör att den ekumeniska fåran i Svenska kyrkan blir djup.
1874
Svenska Kyrkans Missionsstyrelse instiftas på kunglig stadga som officiellt organ för yttre mission. Första engagemanget blir i Oscarsberg i Zululand, Sydafrika. Därifrån drar missionären Liljestrand till Rhodesia 1903, vilket ger upphov till Zimbabwes evangelisk-lutherska kyrka. EFS hade redan 1866 skickat missionärer till Eritrea. Verksamhet bland oromer i Etiopien upptas först ca 1900.
1860
Genomgripande författningsförändring genomförs. Borgerliga kommuner inrättas, som ersätter de sammanhållna socknarna. Kommunerna övertar successivt ansvaret för vård, skola, omsorg. Prästeståndets uppgifter förändras i och med att tvåkammarriksdagen inrättas.
Som kompensation inrättas Allmänna kyrkomötet 1868 för att stifta kyrkolag, där ett fåtal lekmän får säte och stämma. Första gången benämningen Svenska kyrkan används i lagtext är beträffande främmande trosbekännares ställning. Religionsfriheten utvidgas och landsförvisning som straff för den som lämnar den lutherska läran avskaffas.
1856
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen grundas på Riddarhuset som en väckelserörelse inom kyrkan. Föregångsmannen är C O Rosenius, vars skrifter tillhör de mest lästa. Den mest kända stämman är dock prästdottern Lina Sandell, gift Berg.
Hon skriver och redigerar rörelsens tidning, som har en jätteupplaga. Hennes sånger har sjungits i över ett sekel av alla svenskar i skola och kyrka: Tryggare kan ingen vara, Blott en dag, O vilken kärlek. Samma krets startar Stockholms stadsmission.
1851
Ersta diakonissanstalt grundas efter inspiration från den diakonala väckelsen i Tyskland, då industrialismen skapade sociala problem i storstäderna. Ersta bedriver den första sjuksköterskeutbildningen i Sverige, som också är den första kvinnliga yrkesutbildningen. Nio kvinnor tillhörde stiftarna, och den första föreståndarinnan var Marie Cederschiöld.
1819
En ny psalmbok gillas av kungen. Många psalmer har Johan Olof Wallin som författare. Frans Mikael Franzén från Åbo flyttar till Sverige och blir sedan biskop i Härnösand. Han lämnade Finland efter förlusten mot Ryssland i vårt sjätte och sista krig mot dem. Hans adventspsalm Bereden väg för Herren tillkom som en fredspsalm under de Napoleonska krigen.
1809
En ny regeringsform, som återigen sätter religionsenheten i centrum, antas 6 juni av ständerna. Bernadotte, den valde tronföljaren, bekänner sig till den Augsburgska bekännelsen som han studerat i Tyskland under kriget. Flera inom den Bernadotteska dynastin tillåts dock vara katoliker. Sverige har nu förlorat Finland med de två stiften Åbo och Viborg.
1765
Prästen Anders Chydenius motionerar i riksdagen 1765 om en ekonomisk liberalism. Präster uppmuntrar församlingsbor att odla potatis och genomför koppympning som massvaccinering. De uppmanas föra kyrkböcker korrekt, så att ett centralt Tabellverk 1750 (senare SCB) skulle ge kunskap om befolkningen. För första gången vet man befolkningens ringa antal och samtliga är automatiskt kyrkotillhöriga.
1750
I Uppsala studerar man naturvetenskap för att höja landets välstånd. Prästsönerna Anders Celsius och Carl von Linné är i dag de mest kända namnen, med termometern 1741, observatorium och floran. Linné skriver om den gudomliga vedergällningen som levnadsregel för sin son.
1726
Konventikelplakatet, en kunglig förordning, införs. Det förbjuder och straffbelägger alla andliga sammankomster, som inte leds av församlingsprästen. I de svenska kyrkorna predikas dygd och moral snarare än omvändelse och frälsning. Reaktionen blir uppkomsten av olika väckelserörelser som pietismen, en innerlig, individualistisk tro.
1720
Efter att ha förlorat ett 20-årigt krig, går Sverige från att ha varit Europas hårdaste diktatur till Europas friaste författning med partier i riksdagen. I den skrivna regeringsformen sägs, att den första och förnämligaste grundvalen till ett lyckligt och varaktigt rike är enheten i religionen. Inom prästeståndet betonades detta krav genom strikt reglering av det mesta.
1686
Den enväldige kungen, Karl XI, och riksdagen stiftar en kyrkolag, som gäller i 300 år. Den efterföljande kyrkoordningen leder till uniformitet. Alla kyrkliga sedvänjor blir exakt lika i hela riket, inklusive Finland, Estland, Lettland och Pommern. Stat och kyrka är sammanflätade, och nya stift bildas, som leds av superintendenter, inte biskopar.
1648
Westfaliska freden i oktober gör slut på ett europeiskt religionskrig. Freden betyder, att man inte mer skall kriga om trostolkningar och att Sverige blir en garant för religionsfrihet för de evangeliska inom Tyska riket.
1593
Uppsala möte beslutar 3 mars att kyrkan i Sverige skall vara evangelisk-luthersk enligt de Augsburgska bekännelseskrifterna. Eftersom kung Sigismund var katolik och även kung i Polen, bestämdes att kyrkan i svenska riket inte skulle vara beroende av kungens bekännelse utan av de evangeliska skrifterna. Det inbördeskrig som följde gjorde Sverige mycket antikatolskt.
1541
Gustav Vasas Bibel ges ut. Den trycks på frakturstil i Uppsala, vilket behålls långt in på 1800-talet. Den blir en språklig rikslikare och följer Martin Luthers stil. Laurentius Petri blir förste evangeliske ärkebiskopen 1531-1573. Han ser till att mycket av den katolska gudstjänstordningen och biskopsämbetet bevaras.
1527
Under riksdagen i Västerås ansluter sig Sverige officiellt till den evangelisk-lutherska protestantismen. Kung Gustav Vasa utser sig själv till kyrkans högsta beslutsfattare, kyrkan blir en statskyrka helt underordnad staten.
1526
Nya Testamentet trycks på svenska. Genom Olaus Petri och hans bror Lauretius har tankarna från Wittenberg nått kyrkan i Sverige. Tryckerier inrättas för att tjäna kyrkan. Den första psalmboken ges ut och den svenska psalmskatten tar sin början.
1516
Svenska smedsonen, Olov Petersson, eller på latin Olaus Petri, skriver in sig vid universitetet i Wittenberg där han får den katolske prästen och munken Martin Luther som lärare. Han tar starkt intryck av Martin Luther som riktat kritik mot delar av katolska kyrkans lära. Intrycken av den lutherska kristendomssynen tar han med sig tillbaka till Sverige där han blir präst och sprider budskapet om frälsning genom Kristus.
1470
Jakob Ulvsson blir ärkebiskop och den svenska kyrkans ledare i 45 år. Under hans tid ger Kyrkomötet och påven tillstånd till grundandet av ett universitet i Uppsala, det första i Skandinavien. Jakob Ulvsson inför också den första tryckpressen i Sverige.
1350
Digerdöden drabbar Sverige och bidrar förmodligen till det största medlemsraset i organisationens historia, 200 000 av landets 500 000 invånare dör. Kyrkor och gårdar lämnas öde på många håll. Flagellanter, gisslare, drar omkring och söker syndabockar och utser sig till Guds gissel. Det vanligaste motivet på krucifix blir den lidande Kristus och inte den triumferande.
1303
Birgitta Birgersdotter föds den 4 januari i Rimbo, bli så småningom åttabarnsmor och skriver ner sina himmelska uppenbarelser, i dag utgivna i fyra bokband. Hon pilgrimsvandrar till Nidaros, Compostela, Jerusalem och Rom. Hon ”bloggar” om påvar, kungar, hundraårskriget, lösaktig sexualitet med mera. Hon påverkar kungar och påvar och är bedrövad över Roms förfall. Hon får en uppenbarelse att grunda ett munk- och nunnekloster i Vadstena och anger exakta mått för Blåkyrkan där. Hon dör i Rom 23 juli 1373 och bärs hem till Vadstena, där hon begravs. Hennes Birgittinerorder får stor spridning och hon kanoniseras som helgon 1391, den första svenska som blivit helgonförklarad. Elisabeth Hesselblad helgonförklarades 2016.
1200-talet
Ärkebiskopskyrkan i Gamla Uppsala brinner ner 1245. Kung och påve beslutar 1270 att Uppsala domkyrka ska byggas. En nationalkyrka är ett faktum. Vid den här tiden är flera stift etablerade med biskop, domkapitel, domkyrka i centrum och många församlingar med egen präst: Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö och Visby. Åbo tillkommer 1229, vilket bekräftar att Finland är ostligaste delen av riket och trosgemenskapen runt hela Östersjön utvecklas likartat.
1164
Den förste ärkebiskopen i Svea rike, Stefan, etableras i Uppsala intill nuvarande Gamla Uppsala högar. Många kyrkor byggdes då vid offerplatser för den fornnordiska religionen, och i Gamla Uppsala hade stormän begravts under flera hundra år.
De första kristna församlingarna – socknarna - växer gradvis i antal. Övergången från en nedärvd kult och en tro till den nya kristna tar ett par hundra år.
1143
Kloster etableras i Alvastra och Nydala. Senare också i Varnhem, och även för kvinnor i Gudhem och Vreta Kloster. Genom klosterbebyggelsen med trädgårdar och nya odlingsmönster inlemmas vår kultur i den europeiska. Skrivkunnigheten är hittills begränsad till klostren.
1000
Olov Skötkonung döps vid Husaby källa. Genom dopet av en kung hade den kristna tron fått fäste i det vi i dag kallar Sverige. För den katolska kyrkan var det viktigt att nå så långt norrut som möjligt och kungadopet bekräftade att en kyrklig organisation var etablerad. Ansgar hade visserligen kommit till Birka 829, men hans mission hade inte fått bestående verkningar.