Så ser svenska folket på det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan har 3400 kyrkobyggnader från norr till söder, varav 2955 är skyddade enligt kulturmiljöagen. Det gör kyrkobyggnaderna med dess interiörer och omgivningar till landets största sammanhållna kulturarv. 

Hur ser svenska folket på detta kulturarv? Den frågan har Svenska kyrkan låtit analysföretaget Novus undersöka.  

Kyrkorummets konst och arkitektur lockar

Över hälften av de svarande besöker en kyrka någon gång om året som turist. Och efter förrättningar som dop, vigsel och begravning är den vanligaste orsaken till kyrkobesök en önskan att ta del av kyrkorummets konst och arkitektur. 
 
När det gäller kyrkogårdsbesök bland dem som besöker en kyrka eller kyrkogård minst någon gång per år är den vanligaste orsaken att besöka en anhörigs grav. Ungefär en femtedel vill njuta av den vackra platsen, och ytterligare nästan en femtedel vill ta del av kulturarvet.  
 
- Det är ett förväntat resultat, kyrkor och kyrkogårdar bär estetiska och existentiella värden. De förknippas med sammanhang och kontinuitet, med människor, händelser och platser som format oss, säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd vid kyrkokansliet i Uppsala.  

Ur rapporten

Jag besöker en kyrka minst någon gång under året...  
...för att vara med på dop, vigsel/bröllop, konfirmation och begravning 67% 
...som turist 56% 
...för att titta på arkitektur och konst 44% 
...för att ta del av evenemang, konsert, utställning eller liknande 40% 
...för att tända ett ljus eller få en stunds stillhet och reflektion 40% 
...i syfte att ta del av dess kyrkobyggnad/kulturmiljö besöker jag en kyrkogård någon gång om året 40% 

När jag besöker en kyrkobyggnad är det för att... 
…dop, vigsel eller begravning äger rum 75% 
…gå på konsert eller annat musikevenemang 35% 
…det inbjudits till något speciellt evenemang (skolavslutning ed) 33% 
…minnas någon person som inte är i livet 32% 
…jag är intresserad av konst och arkitektur 30% 
…jag är intresserad av bygdens historia 23% 
…jag söker stillhet och eftertanke 21%

När jag besöker en kyrkogård är det för att… 
…besöka en anhörigs grav 72% 
…minnas någon person som inte är i livet 51 % 
…vårda en gravplats 46% 
…jag vill njuta av den vackra platsen 22% 
…ta del av vårt kulturarv 19% 
…jag söker stillhet och eftertanke 16% 
…jag är intresserad av växter och gröna miljöer/parker 11% 

Relationen till särskilda kyrkobyggnader är stark

Hälften av de svarande i undersökningen tycker att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där de bor.​ De tre viktigaste faktorerna med kyrkan är att den är viktig vid stora händelser i livet, att det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad, och att det är en viktig plats för stillhet och eftertanke. 
 
Sex av tio upplever en särskild anknytning till någon eller några kyrkobyggnader.​ Bland dem är de tre främsta orsakerna att en anhörig är begravd på kyrkogården, att det är en vacker byggnad och att man växte upp i närheten.​  
 
- Undersökningen bekräftar det många kan känna igen sig i, att kyrkobyggnaden, och särskilt kyrkor där viktiga händelser i livet har ägt rum, har en speciell betydelse för människor, säger Markus Dahlberg.  

Ur rapporten

Anser du att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där du bor? 
Ja, mycket viktigt 21% 
Ja, ganska viktigt 30% 
Varken viktigt eller oviktigt 21% 
Nej inte särskilt viktigt 15% 
Nej, helt oviktigt 12% 

Vilka av nedanstående påståenden om kyrkobyggnaden stämmer med din uppfattning? 
…är viktig vid stora händelser i livet (t.ex. dop, bröllop eller begravning) 61% 
…är en kulturhistoriskt värdefull byggnad 61% 
…är en viktig plats för stillhet och eftertanke/reflektion 43% 
…har en viktig funktion som samlingspunkt vid krissituationer 43% 
…är ett viktigt landmärke i landskapet eller stadsbilden 38% 
…står som symbol för kristen gemenskap 35% 
…är en viktig symbol för kulturella värden 34%  

Upplever du en särskild anknytning till någon/några kyrkobyggnad(er)? 
Ja, i mycket hög grad 12% 
I ganska hög grad 23% 
I ganska låg grad 28% 
Nej, Inte alls 35% 
Vet inte 3% 

Bra att Svenska kyrkan får ersättning för vård av kulturarvet

Sju av tio är positiva till att Svenska kyrkan får ersättning från staten för vården av det kyrkliga kulturarvet.​ Nästan sex av tio tycker att det är viktigt att det är Svenska kyrkan som förvaltar och vårdar kulturarvet i form av kyrkobyggnader och inventarier. Lika många anser det vara viktigt att det är Svenska kyrkan som bedriver verksamhet i kyrkobyggnaderna, och nästan lika många tycker att det är viktigt att det är Svenska kyrkan som äger det kyrkliga kulturarvet.​  
 
- Det speglar ett förtroende men också en inställning att kulturarvet är något som tillhör oss alla, och en förväntan att Svenska kyrkan lever upp till åtagandet att tillgängliggöra det över hela landet, säger Markus Dahlberg. 
  
På frågan om vad en kyrkobyggnad kan användas till om församlingen inte har möjlighet att vårda och underhålla den, är de tre främsta alternativen att kyrkan kan användas som museum eller bibliotek, att den kan upplåtas som härbärge för socialt utslagna och hemlösa och att den kan överlåtas eller säljas till ett annat kristet samfund.​ En av tre är beredda att arbeta ideellt för att kyrkobyggnaden i församlingen ska finnas kvar.​ 

Ur rapporten

Är du positivt eller negativt inställd till att Svenska kyrkan får ersättning från staten för vården av det kyrkliga kulturarvet? 
Mycket positiv 34% 
Ganska positiv 36% 
Varken eller 20% 
Ganska negativ 6% 
Mycket negativ 4% 

Det är mycket eller ganska viktigt att det är att det är just Svenska kyrkan som...
…förvaltar/vårdar kulturarv i form av kyrkobyggnader och inventarier 56% 
…bedriver verksamhet i kyrkobyggnaderna 56% 
…äger kulturarv som kyrkobyggnader och inventarier 53% 

Om en församling inte har råd att vårda och underhålla en kyrkobyggnad, anser du då att den kan: 
Användas som museum eller bibliotek 55% 
Upplåtas som härbärge åt socialt utslagna eller hemlösa 42 % 
Överlåtas/säljas till annat kristet samfund 36% 
Användas som konferens eller möteslokal 32% 
Hållas stängd under en längre period 22% 
Byggas om till bostäder 18% 

Är du beredd att göra en ideell arbetsinsats så att kyrkobyggnaden i din församling inte skulle behöva tas ur bruk?
Ja, absolut 7% 
Ja, kanske 25% 
Nej 51% 
Vet inte 18% 

Fakta om undersökningen

Undersökningen om svenska folkets attityder till kyrkligt kulturarv är framtagen av Novus på uppdrag av Svenska kyrkan. Undersökningen genomfördes 2-9 mars 2023 via 1528 webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat.

Målgrupp var svensk allmänhet i ålder 18-84 år, 51 procent män och 49 procent kvinnor.  

För mer information om undersökningen, kontakta pressekreterare Martin Larsson: martin.larsson@svenskakyrkan.se

Fakta om vård och underhåll av det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan får sedan år 2000 en årlig ersättning från staten för att vårda och underhålla det kyrkliga kulturarvet, så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Sedan år 2010 ligger summan på 460 miljoner kronor per år, vilket täcker ungefär hälften av kostnaderna för de kulturhistoriskt motiverade åtgärder som är möjliga att genomföra.

Behoven för att bevara och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet är dock betydligt större än så. Förvaltningen av kyrkor och kapell för Svenska kyrkans församlingsverksamhet uppgår till ca 1,5 miljarder kronor per år, varav den kyrkoantikvariska ersättningen alltså står för ungefär en fjärdedel, resterande bekostas av Svenska kyrkan och dess församlingar själva.   

Varje år rapporterar Svenska kyrkan till staten om hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts och vart femte år sker en så kallad kontrollstation då en fördjupad granskning och analys görs.

I år, 2024, infaller en kontrollstation och Svenska kyrkans rapport till regeringen visar att ersättningen som inte höjts sedan 2010, och dessutom minskat i värde genom prisökning och inflation, inte räcker för att Svenska kyrkan ska kunna uppfylla sitt ansvar som förvaltare av det kyrkliga kulturarvet. Staten måste ta sitt ansvar och höja ersättningen till en rimlig nivå och Svenska kyrkan har tagit fram ett hållbart förslag på hur det kan ske. 

Läs mer om Svenska kyrkans förslag här