Monument för hågkomst av förintelsen.
Lyssna

Svenska kyrkans åtaganden och arbete mot antisemitism

Alla delar av samhället behöver bidra till hågkomsten av förintelsen och kämpa mot antisemitism. Samtidigt som trossamfunden har del i problemet genom sitt antisemitiska arv är de också en självklar och omistlig del av lösningar.

Svenska kyrkan arbetar på många olika sätt mot antisemitism.

Arbete i församlingar och stift

Det finns åtskilliga initiativ inom Svenska kyrkan som kritiskt och självkritiskt söker utmana stereotyper och nidbilder om den andre, till exempel Framtiden bor hos oss, Tillit och demokrati, Symposium om antijudisk kyrkokonst. Genom interreligiösa råd och bilateral samverkan med judiska församlingar arbetar Svenska kyrkan tillsammans med andra trossamfund mot antisemitism, hat och diskriminering. Arbetet för inkludering och ett socialt hållbart samhälle pågår lokalt över hela landet.

Samverkan i Europa

Programmet Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar initierat av Svenska kyrkan är ett nätverk av praktiker från 18 länder som arbetar för inkludering och social sammanhållning i Europa. I detta arbete har Svenska kyrkan samverkansavtal med den judiska organisationen HIAS Europa och till uppdraget hör bekämpande av antisemitism. I direkt anslutning till högnivåforumet om arbetet mot antisemitism, Malmö Forum i oktober 2021, anordnade En värld av grannar webbinariet “Confronting Antisemitism: Religious Grassroots Reponses”.

En röst för religionsfrihet och judiskt liv

Som kyrka reagerar vi också när andras religionsfrihet begränsas. När okunskap samverkar med grumliga krafter kan det få förödande konsekvenser. Det gäller till exempel de upprepade försöken att förbjuda manlig omskärelse, brit mila. Där förutsättningar för judisk tradition och liv hotas måste kyrkorna protestera och påminna om barns lagstadgade rätt till religiöst sammanhang och andlig utveckling.

Globalt samarbete

Act Svenska kyrkan samarbetar med trosbaserade aktörer världen över för att främja religionsdialog och respekten för religions- och övertygelsefrihet. I Israel och Palestina blir arbetet för att motverka antisemitism särskilt påtagligt då Israel-Palestinakonflikten tenderar att underblåsa fördomar och fientlighet mot såväl judar som muslimer. Vår samarbetspartner Rossing Center for Education and Dialogue har utbildat över 800 israeliska högstadie- och gymnasielärare i att arbeta med frågor om identitet och tillhörighet, antisemitism och islamofobi. Vår palestinska kristna partner Sabeel har utarbetat ett studiematerial om antisemitism som det palestinska utbildningsministeriet har visat intresse för. Israeliska samarbetspartnern Mosaica har utvecklat läroplaner för att ge större förståelse för judar om islam och muslimer om judendom och därmed bekämpa både antisemitism och islamofobi.

Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem är sedan 1951 en plats för studier och möten över religionsgränserna, med särskilt fokus på judisk-kristen dialog. Studenter och besökare från hela världen vittnar om hur vistelsen på institutet gett ökad kunskap och respekt för andras traditioner. Med sitt långsiktiga arbete för erkännande och förståelse bekämpar institutet antisemitism och rasism.

Uttalande av biskoparna

Vid 50-årsminnet av Andra världskrigets slut gav Svenska kyrkans biskopar följande löfte:

”Vi tar avstånd från varje form av antisemitism. Vi måste lära av historien och avvisa försöken att förneka den illgärning som utfördes i det kristna Europas mitt och från tendenser att förringa betydelsen av det som skedde. I vår kyrka vill vi arbeta för att få bort allt som kan tolkas som antisemitism eller förakt för det judiska folket och försvara dess rätt till sin historia, sin tro och sina seder.”

Det löftet finns idag inskrivet i dokumentet ”Guds vägar: judendom och kristendom” som även betonar att antisemitismen, om den inte bemöts och bekämpas, förgiftar också den kristna tron. Det som sker i trossamfunden påverkar hela samhället, på gott och ont. Att privatisera trosföreställningar är därför fel. Tvärtom, andliga och religiösa perspektiv behövs mer än någonsin i det offentliga  samtalet.