Under 2023 har EU:s klimatlagstiftning förändrats och skärpts betydligt. En av de förändringar som påverkar Svenska kyrkan skogar mest är den så kallade LULUCF-förordningen, med krav på medlemsstaterna att säkra att de naturliga kollagren i landskapet och träprodukter växer.
Med den nya LULUF-förordningen ändras de ekonomiska förutsättningarna för skogsbruket. Skogarnas kollager kommer att få ett ekonomiskt värde som markägarna rimligen bör kunna dra nytta av, menar Nilsson i rapporten.
I underlagsrapporten behandlar Magnus Nilsson även EU-initiativ som förnybartdirektivet, avskogningsförordningen, naturrestaureringsförordningen och ett antal EU-strategier med koppling till skogsbruk.
Skogsutredningen ska enligt direktiven följa EU:s arbete i skog- och markfrågor. Underlagsrapporten utgör därför ett av underlagen inför Skogsutredningens kommande betänkande i september 2024.
Här kan du läsa underlagsrapporten i sin helhet
Fakta nya EU-lagstiftningen
Ur rapporten:
” Under 2023 har EU:s klimatlagstiftning förändrats och skärpts betydligt. Mest betydelsefullt för svenskt skogsbruk, och därmed för förvaltningen av Svenska kyrkans skogar, är sannolikt den skärpta LULUCF-förordningen, med krav på medlemsstaterna att säkra att de naturliga kollagren i landskapet och träprodukter växer.
För att uppfylla kraven måste staten sannolikt införa nya regler och incitament. Några centrala syften för statliga insatser:
-
Förråden av levande och död ved i landskapet måste öka.
-
Skogliga våtmarker som påverkats av utdikning måste återvätas.
-
Virkesanvändningen måste i ökad utsträckning styras till ändamål som skapar långsiktiga kollager (byggnation, möbler etc.), andelen som mer eller mindre direkt går till förbränning måste minska.