Svenska kyrkan på DN debatt idag: ”Höj dagersättningen för asylsökande”

Nyhet Publicerad

En majoritet av svenska folket, sex av tio, tycker att dagersättningen till asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, bör höjas. Det visar en färsk Novusundersökning som genomförts på uppdrag av Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Sveriges stadsmissioner, Bris och Rädda barnen. Nu uppmanar organisationerna regeringen att tänka om.

Ett barn håller en vuxen i handen.
Höj dagersättningen, uppmanar Svenska kyrkan med flera på DN debatt idag. Foto: Johannes Frandsen/Ikon

Här kan du läsa hela debattartikeln.

– Diakoner i våra församlingar vittnar om att de pengar som asylsökande och ukrainska flyktingar får inte ens räcker för mat hela månaden. Dagens ekonomiska situation och ökande matpriser har gjort situationen för dessa människor alltmer akut, säger Karin Sarja, chef för avdelningen för kyrkoliv på Svenska kyrkans nationella kansli.

I en debattartikel i Dagens Nyheter uppmanar därför organisationerna regeringen att redan i vårändringsbudgeten höja dagersättningen för alla asylsökande, inklusive ukrainska flyktingar, till nivån för försörjningsstöd.

Det skulle innebära att en barnfamilj med en ensamstående förälder och två barn mellan fyra och tio år skulle få cirka 405 kronor per dag att leva på. Med dagersättning på dagens nivå får samma familj enbart 157 kronor per dag.

Församlingarna inom Svenska kyrkan, liksom de andra organisationerna, berättar att människor som är asylsökande och flyktingar från Ukraina söker sig till dem varje månad för att de inte har tillräckligt med pengar till mat, transport och varma kläder för barnen.

I debattartikeln konstaterar organisationerna att nivån för dagersättningen sattes 1994, det vill säga samma år som kriget i Bosnien rasade, en liter mjölk kostade då sex kronor och ett SL-kort 355 kronor. Mycket har förändrats sedan dess, men inte nivån på dagersättning.

–Som kyrka är det vårt ansvar att värna varje människas rätt att leva ett värdigt liv. När människor far illa så kan vi inte bara bistå med akut hjälp utan vi måste dessutom vara en röstbärare, avslutar Karin Sarja.