Så ser svenska folket på det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan har 3400 kyrkobyggnader från norr till söder, varav 2955 är skyddade enligt kulturmiljöagen. Det gör kyrkobyggnaderna med dess interiörer och omgivningar till landets största sammanhållna kulturarv. 

Hur ser svenska folket på detta kulturarv? Den frågan har Svenska kyrkan låtit analysföretaget Novus undersöka.  

Kyrkorummets konst och arkitektur lockar

Över hälften av de svarande besöker en kyrka någon gång om året som turist. Och efter förrättningar som dop, vigsel och begravning är den vanligaste orsaken till kyrkobesök en önskan att ta del av kyrkorummets konst och arkitektur. 
 
När det gäller kyrkogårdsbesök bland dem som besöker en kyrka eller kyrkogård minst någon gång per år är den vanligaste orsaken att besöka en anhörigs grav. Ungefär en femtedel vill njuta av den vackra platsen, och ytterligare nästan en femtedel vill ta del av kulturarvet.  
 
- Det är ett förväntat resultat, kyrkor och kyrkogårdar bär estetiska och existentiella värden. De förknippas med sammanhang och kontinuitet, med människor, händelser och platser som format oss, säger Markus Dahlberg, chef för enheten för kulturarvsstöd vid kyrkokansliet i Uppsala.  

Relationen till särskilda kyrkobyggnader är stark

Hälften av de svarande i undersökningen tycker att det är viktigt att det finns en kyrkobyggnad på orten där de bor.​ De tre viktigaste faktorerna med kyrkan är att den är viktig vid stora händelser i livet, att det är en kulturhistoriskt värdefull byggnad, och att det är en viktig plats för stillhet och eftertanke. 
 
Sex av tio upplever en särskild anknytning till någon eller några kyrkobyggnader.​ Bland dem är de tre främsta orsakerna att en anhörig är begravd på kyrkogården, att det är en vacker byggnad och att man växte upp i närheten.​  
 
- Undersökningen bekräftar det många kan känna igen sig i, att kyrkobyggnaden, och särskilt kyrkor där viktiga händelser i livet har ägt rum, har en speciell betydelse för människor, säger Markus Dahlberg.  

Bra att Svenska kyrkan får ersättning för vård av kulturarvet

Sju av tio är positiva till att Svenska kyrkan får ersättning från staten för vården av det kyrkliga kulturarvet.​ Nästan sex av tio tycker att det är viktigt att det är Svenska kyrkan som förvaltar och vårdar kulturarvet i form av kyrkobyggnader och inventarier. Lika många anser det vara viktigt att det är Svenska kyrkan som bedriver verksamhet i kyrkobyggnaderna, och nästan lika många tycker att det är viktigt att det är Svenska kyrkan som äger det kyrkliga kulturarvet.​  
 
- Det speglar ett förtroende men också en inställning att kulturarvet är något som tillhör oss alla, och en förväntan att Svenska kyrkan lever upp till åtagandet att tillgängliggöra det över hela landet, säger Markus Dahlberg. 
  
På frågan om vad en kyrkobyggnad kan användas till om församlingen inte har möjlighet att vårda och underhålla den, är de tre främsta alternativen att kyrkan kan användas som museum eller bibliotek, att den kan upplåtas som härbärge för socialt utslagna och hemlösa och att den kan överlåtas eller säljas till ett annat kristet samfund.​ En av tre är beredda att arbeta ideellt för att kyrkobyggnaden i församlingen ska finnas kvar.​ 

Fakta om undersökningen

Undersökningen om svenska folkets attityder till kyrkligt kulturarv är framtagen av Novus på uppdrag av Svenska kyrkan. Undersökningen genomfördes 2-9 mars 2023 via 1528 webb-intervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel, vilket garanterar representativa resultat.

Målgrupp var svensk allmänhet i ålder 18-84 år, 51 procent män och 49 procent kvinnor.  

För mer information om undersökningen, kontakta pressekreterare Martin Larsson: martin.larsson@svenskakyrkan.se

Fakta om vård och underhåll av det kyrkliga kulturarvet

Svenska kyrkan får sedan år 2000 en årlig ersättning från staten för att vårda och underhålla det kyrkliga kulturarvet, så kallad kyrkoantikvarisk ersättning. Sedan år 2010 ligger summan på 460 miljoner kronor per år, vilket täcker ungefär hälften av kostnaderna för de kulturhistoriskt motiverade åtgärder som är möjliga att genomföra.

Behoven för att bevara och tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet är dock betydligt större än så. Förvaltningen av kyrkor och kapell för Svenska kyrkans församlingsverksamhet uppgår till ca 1,5 miljarder kronor per år, varav den kyrkoantikvariska ersättningen alltså står för ungefär en fjärdedel, resterande bekostas av Svenska kyrkan och dess församlingar själva.   

Varje år rapporterar Svenska kyrkan till staten om hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts och vart femte år sker en så kallad kontrollstation då en fördjupad granskning och analys görs.

I år, 2024, infaller en kontrollstation och Svenska kyrkans rapport till regeringen visar att ersättningen som inte höjts sedan 2010, och dessutom minskat i värde genom prisökning och inflation, inte räcker för att Svenska kyrkan ska kunna uppfylla sitt ansvar som förvaltare av det kyrkliga kulturarvet. Staten måste ta sitt ansvar och höja ersättningen till en rimlig nivå och Svenska kyrkan har tagit fram ett hållbart förslag på hur det kan ske. 

Läs mer om Svenska kyrkans förslag här