Kyrkans byggnader finns geografiskt utspridda och fungerar redan som väl etablerade mötesplatser runt om i landet, vilket gör dem intressanta för att utvecklas och testa konceptet kyrkan som trygghetspunkt, berättar Johannes Wikström, projektledare och energiingenjör i Karlstads stift.
– Tanken är att göra fallstudier och testa det här i praktiken genom att etablera några trygghetspunkter, berättar han.
Projektet har stöd av Vinnova och drivs av stiftet i samarbete med tre kommuner, tre pastorat, Länsstyrelsen och Karlstads Universitetet. Initiativet har tagits av Karlstads stift, i samverkan med Svenska kyrkans nationella energisamordnare, Magdalena Boork.
Karlstads stift har egen expertis inom det energitekniska området och dessutom erfarenhet av att testa och utveckla batterilagring av energi i kyrkolokaler. Det gör att Värmland och Dalsland är en lämplig plats att driva Trygghetspunktsprojektet. Dessutom finns också engagemang och kunnande i flera av de aktuella kommunerna och församlingarna i Säffle, Åmål och Mellerud.
– Det handlar en hel del om att utveckla och testa koncept för nya tekniska lösningar för de här trygghetspunkterna. Försörjningen på platserna ska bygga på en lokal förnybar energikälla. I till exempel Säffle ska vi testa en autonom lösning med solpaneler och batterier, säger Johannes Wikström, och tillägger att allt fler av Svenska kyrkans fastigheter väntas utrustas med lösningar för energitillförsel och energilagring som en del av den ordinarie driften.
Samarbete mellan Svenska kyrkan och kommunerna viktigt
Projektet handlar också om hur kyrka och civilsamhället kan samarbeta kring kris- och trygghetsfrågor. Det handlar bland annat om att definiera vilka roller olika aktörer ska ha och titta på samordning mellan Svenska kyrkan och offentliga aktörer såsom kommuner och Länsstyrelsen.
– Kommunerna har så klart ett ansvar att förbereda för allvarliga situationer men samtidigt har de fullt upp med ordinarie verksamhet som skola eller äldreomsorg som ska fungera även under en krissituation. Där kan kyrkan ta en viktig roll i att hantera folk som behöver värme eller är hungriga, säger Johannes Wikström och fortsätter:
– I fallstudierna ska vi fundera över vad som är viktigast att ha på plats på de så kallade trygghetspunkterna, vilka personer och vilken utrustning som behövs. Kanske vatten och ström för att kunna ladda mobiler och få till kommunikationen.
Stärkt krisberedskap lokalt
Den goda lokalkännedomen som finns hos många församlingar är värdefull i ett krisläge. Genom att bredda Svenska kyrkans roll som krishanteringscentrum från enbart social krishantering till att även fungera som trygghetspunkt för vatten, el, värme och kommunikation skulle lokalsamhällets beredskap på olika former av kriser kunna stärkas.
– Svenska kyrkan lokalt har ofta god kunskap om hur det ser ut ute i bygden och vilka lokaler som kan vara lämpliga som trygghetspunkter. Det är en värdefull kunskap som inte alltid kommunen har. Dessutom är vi och våra byggnader utspridda i hela Sverige, säger Johannes Wikström.
Vilken typ av byggnader eller platser är lämpliga?
– Beroende på vad det är för allvarlig situation som uppstår så ser behovet olika ut. I de flesta situationer är församlingshem lämpliga. De är lätta att hålla varma och där finns till exempel kök. Och om det skulle uppstå en riktigt allvarlig situation, till exempel vid krig, så kan en tung kyrkobyggnad vara lämpligare.
Johannes Wikström tillägger att ytterligare en del i projektet är att se över och göra riskbedömningar över de byggnader Svenska kyrkan har.
– Här är tanken att se över de byggnader vi har inom Svenska kyrkan och bedöma hur utsatta de är de för till exempel storm, brand eller eld. Sådant som vi vet ökar i vårt förändrade klimat.