Kyrkoledare på DN debatt: ”Barnkonventionen får inte bli hinder för barns religion”

Den 19 november 2019 var det 30 år sedan barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling. Med anledning av det skriver 13 svenska kyrkoledare om barnkonventionen och hur den kommer att påverka religionsfriheten för barn. Artikeln avslutas med fyra uppmaningar till riksdag och regering.

Kyrkoledarna ser stora utmaningar när konventionens regler konkret ska tolkas utifrån barnets rätt att söka sin tro eller att inte tro. Detta utifrån strömningar i Sverige som förespråkar att barn ska växa upp i en religionsfri värld. Flera exempel ges i debattexten. Bland annat att Bibeln och andra heliga skrifter tagits bort som referenslitteratur i religionskunskapen i den nya läroplanen, scoutverksamhet hotas av uteblivna bidrag för att de arrangeras av kristna församlingar och rektorer tvekar kring skolavslutningar i kyrkan utifrån att skolan ska vara fri från konfessionella inslag.

– Vi ser hur religions- och övertygelsefrihet i vårt land ges tolkningen att icke-tro är standard och tro en mer eller mindre ovälkommen avvikelse. Detta är en trend som vi oroas över, säger Karin Wiborn, generalsekreterare för Sveriges kristna råd.

Kyrkoledarna skriver bland annat: ”När religionen syns i det offentliga rummet kan den uppfattas som provocerande. När barnkonventionen blir svensk lag är det väsentligt att dess skrivningar uttolkas på ett sätt som motsvarar barnkonventionens intention. Här menas att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut och åtgärder som rör barnet. Konventionen vill ge förutsättningar för barnet att utvecklas, bland annat i andligt avseende.”

Artikeln vidrör även utredningen ”Konfessionella inslag i skolväsendet” som ska redovisas till regeringen den 19 december: ”Samtidigt som barnkonventionen, som inkluderar barnens rätt till religionsfrihet blir lag, arbetar nu regeringen för att stoppa nyetableringen av konfessionella friskolor. Hur stämmer det överens?”

Artikeln avslutas med fyra uppmaningar riktade till riksdag och regering:

  • Inse att samhällets ansvar för barnets andliga och existentiella utveckling är lika stort och gemensamt som ansvaret för barnets fysiska, psykiska, moraliska och sociala utveckling.
  • Identifiera och bejaka de religiösa grupper som vill bidra till samhällets utveckling. Sök fakta och lyft fram sakkunskap i samtal och beslut som rör barn och religion.
  • Tydliggör vad barnkonventionens artikel 14 konkret innebär för rätten både till tro och rätten att inte tro.
  • Stärk de konfessionella friskolornas position och öka tillsynen av alla friskolor för en god kvalité på undervisningen.

Debattartikeln är undertecknad av kyrkoledare inom Sveriges kristna råd.

Läs hela debattinlägget på DN:s hemsida.