Kyrkostyrelsens färdplan för samverkan och digitalisering

Färdplanen presenterades i juni 2021 och beskriver tidsplan samt investerings- och finansieringsplan för det fortsatta införandet av it-lösningar och administrativa system i Svenska kyrkan. I november 2021 fastställde kyrkomötet huvudsaklig inriktning och budgetramar för 2022-2024.  

 

2020 gav kyrkomötet kyrkostyrelsen i uppdrag att presentera en färdplan för samverkan och digitalisering till 2021 års kyrkomöte. 

Uppdraget innebar först en kartläggning av var församlingar och pastorat befinner sig i sina nuvarande planer för it-lösningar och administrativa system, och sedan en färdplan för det fortsatta införandet av detsamma. 

Utgångspunkten för såväl strategi som färdplan har varit att säkerställa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i hela landet, och att församlingar och pastorat ska kunna fortsätta lägga sina resurser på den grundläggande uppgiften. 

I färdplanen framgår bland annat att kyrkostyrelsen beslutar att skjuta på den gemensamma finansieringen av den digitala infrastrukturen till 2025, att grundligare utreda förutsättningarna för ett ekonomiservice och att skjuta på den gemensamma finansieringen av löneservice till 2030 (eller vid 80 procents anslutningsgrad). Därefter följer tidsplan samt investerings- och finansieringsplan för de olika tjänsterna som färdplanen handlar om. 

Färdplanen i korthet

  • Utgångspunkten är att säkerställa att ett långsiktigt hållbart kyrkoliv ska kunna finnas i hela landet även i framtiden och att församlingar/pastorat även fortsättningsvis ska kunna lägga resurserna på den grundläggande uppgiften.
  • Målbilden i strategin är att tillhandahålla en grundläggande infrastruktur inom Svenska kyrkan som finansieras gemensamt.
  • Kyrkostyrelsen ska också tillhandahålla en gemensam it-plattform med nätverk som inkluderar grundläggande digitala verktyg för varje arbetsplats, gemensam löneservice, gemensam ekonomiservice, dokument- och diariesystem samt elektroniskt arkiv
  • Kyrkostyrelsen planerar dessutom att, som en del av ett kyrkomötesuppdrag, erbjuda ett digitaliserat verktyg för medlemskommunikation för de församlingar/pastorat som önskar detta stöd


 Färdplanens steg

Nedan listas de steg som finns med i färdplanen.

  • Beslut om finansiering efter 2024 kommer behandlas av kommande kyrkomöten.
  • Infrastrukturen bör senast vid ingången av 2025 vara gemensam för samtliga enheter.​
    Driften av Svenska kyrkans gemensamma löneservice ska initialt vara en betaltjänst. Inriktningen är att tjänsten vid 80 procents anslutning eller senast 2030 finansieras av den gemensamma avgiften
  • En särskild färdplan för implementation av Svenska kyrkans gemensamma ekonomiservice ska tas fram till kyrkomötet 2022, innehållande konsekvensbeskrivning avseende kostnader och finansiering vid full anslutning till gemensam ekonomiservice senast 2030, eller 80 procentig anslutning. Beslutsunderlaget tas fram i dialog med stift och församlingar/pastorat.​
  • Kyrkostyrelsen ska i samarbete med stift, församlingar och pastorat ta fram stöd för medlemskommunikation som kan användas av de församlingar/pastorat som så önskar och att arbetet stöds av ett gemensamt medlemsvårdssystem.
  • Kyrkostyrelsen erbjuder Svenska kyrkans infrastruktur (gemensam it-plattform, Microsoft 365, nationellt ansvar för nätförbindelse, Public 360 och e-arkiv) som betaltjänster fram till och med 2024. Finansieringen därefter beslutas av kommande kyrkomöte. 
  • Kyrkostyrelsen erbjuder löneservice som en betaltjänst fram till 80 procents anslutning eller som längst till 2030. Därefter avser kyrkostyrelsen finansiera löneservice med den gemensamma avgiften.​
  • Kyrkostyrelsen avser att utreda finansieringen av ekonomiservice driftskostnader, med avsikt att återkomma till kyrkomötet 2022.
  • Kyrkostyrelsen avser att utreda finansieringen av driftskostnader för stödet till medlemsvård. Enligt en preliminär bedömning kommer merparten av kostnaderna handla om utvecklings- och utbildningskostnader, som tas av kapitalet.​​

Här kan du ladda ned och läsa hela färdplanen, med de överväganden och resonemang som lett fram till den.