Tannefors kyrkas historia

Tannefors kyrka

Tannefors kyrka reser sig storstilat på en bergkulle i stadsdelen. Kyrka, församlingshem och vaktmästarbostad utgör en arkitektonisk helhet. Med sina snedvinklade tak och väggar av rödbränt och handslaget tegel, utmärker sig huskropparna påtagligt mot den omgivande villabebyggelsen. Tannefors kyrkas formspråk bryter med traditionella föreställningar om hur en kyrka kan se ut och är en ypperlig representant för den modernistiska arkitektur som präglade Sverige efter andra världskriget.
Kyrkan är så tidstypisk att SVT gjorde en kortfilm om Tannefors kyrka och dess arkitektur. Du hittar videon längst ned på sidan.

Planering och tävling

Planerna på en stadsdelskyrka i Tannefors hade funnit länge. 1949 reserverades en tomt för kyrkan där gården Åkersberg tidigare låg. Kvarvarande alléträd samt runda stensättningar i parkeringsplatsen markerar vägen upp mot platsen där gården låg. Tio år senare utlystes en arkitekttävling för kyrkobyggnaderna som vanns av arkitekterna och bröderna Axel och John Kandell med förslaget ”Brödet”. Tomten köptes 2 juli 1962 för 135 000 kr och lördagen den 28 november kl 16.00 1964 invigdes den nya kyrkan under pompa och ståt av biskop Ragnar Askmark. Invigningsprogrammet berättar att frack var påbjudet för kyrkvärdarna.

Utmanande enkelhet

Kyrkan präglas av en vilsam enkelhet. De plana murade väggarna, det ljusgrå betongtaket, som regelbundet bryts av de limmade träbalkarna, skapar en stillsam rytm som pekar bortom rummet och mot evigheten. Kyrkan är med sitt strama formspråk utmanande och inte inställsam. Den återhållsamma arkitekturen ställer en teologisk fråga. Var blir Gud av när vi tar bort guld och allt religiöst lull-lull?

Svaret markeras tydligt i arkitekturen. Rummet domineras av det massiva altaret samt den lika massiva dopfunten, båda i kolmårdsmarmor. Där firas de heliga handlingarna, sakramenten i nattvarden och dopet. Lika påtaglig är predikstolen där Guds ord ges ut i församlingen. På detta sätt fortsätter Gud närvara hos människan: i dop, nattvard och Guds ord.

Tidstypisk

Tannefors kyrka är ett utmärkt exempel på den stil som präglade efterkrigstiden och erhöll därför 1990 ett särskilt skydd enligt kulturminneslagen. I Riksantikvarieämbetets beslut kan man läsa att: ”Det gjorda urvalet [av kyrkor] är restriktivt och omfattar endast kyrkor som har ett särskilt intresse genom hög konstnärlig eller arkitektonisk kvalitet eller som exempel på en viss teologisk betingad gestaltning” och att ”Tannefors kyrka [har] ett sådant kulturhistoriskt värde att den även fortsättningsvis bör stå under statlig tillsyn.”

Huggen i ett stycke

Bröderna Axel och John Kandell fortsatte att rita  byggnader i en enkel och funktionalistisk stil under 50- och 60-talen. Tannefors kyrka blev deras största gemensamma uppdrag där de fick göra allting från byggnader till inredning. Därmed kan man se platsen som ”huggen i ett stycke”.

 John Kandell blev en av landets främsta möbelarkitekter vars stilrena möbler fortfarande tillverkas som t ex bokhyllan Pilaster med sina öppna hyllplan för liggande böcker. 1971 uppfördes väster om kyrkan ett stort genombrutet träkors i ek utformat av ingenjör Olle Kalén, Linköping.

Mejeriet

Kyrkans strama form och enkla tegelväggar gjorde att byggnaden kom i folkmun att kallas för ”Mejeriet” efter den förste distriktsprästen Gunnar Meijer.

Massiv marmor

Altaret består av en långsträckt altarskiva av kolmårdsmarmor som vilar på fyra stående block i samma material. Kyrkan saknar altarprydnad i konventionell mening. Bakom altaret står den östra kormuren helt obruten med sina färgskiftningar i teglet. Altarskivan i kolmårdsmarmor och den rödskiftande tegelväggen i fonden ger en materialverkan av ovanlig kraft.

Fest och vardag

På altaret står till vardags ett enkelt träkors med tillhörande ljusstakar av träkonstnären Gunnar Kanevad, Linköping. Vid söndagens mässa och gudstjänst används ett altarkors i silver med en stiliserad törnekrona samt sex ljusstakar i silver, samtliga utförda av silversmeden Bengt Liljedahl, Stockholm. Ljusstakarna skänktes av privatpersoner och familjer i Tannefors vars namn är ingraverat i varje ljusstake.

Vävar och ikon

Korets norra och södra väggar prydes av två vävnader i röllakansteknik, Träkorset respektive Solkorset, utförda av konstnären Alf Munthe, Leksand. Efter 2008 inköptes en presenningsikon föreställande Kristus hållandes en bibel i vänster hand med inskriptionen från Johannesevangeliet 15:2 ”Älska varandra så som jag har älskat er.” Ikonen är utförd av den tidigare domprosten i Visby Mats Hermansson.

Predikstol och bänkar

Predikstolen på norra sidan är uppförd av tegel i samma teknik som murarna. Dopfunten står mitt i kyrkan i norra bänkkvarteret och är utförd som en nedtill konisk monolit i oslipad kolmårdsmarmor. Bänkarna med tillika ljusbärare är placerade i två kvarter med en mittgång och är ritade liksom alla inredningsdetaljer av arkitekterna Kandell. Även den höga och smala orgeln av furu med synliga pipor och öppnaflygeldörrar i sitt övre parti är ritad av arkitekterna. Den har 13 stämmor och är byggd av orgelbyggare Stig Magnusson, Göteborg.

Textilier

Kyrkans textilier är komponerade av textilkonstnären Kaisa Melanton, Stockholm. De är liksom alla andra detaljer i kyrkan utförda med en enkel linjeverkan och med rena ytor. Kaisa Melantons textilier är helt abstrakt huvudsakligen i en konstruktiv anda men även med upplösta och mer svävande figurationer.

 Textilierna består av fyra mässhakar – grön, röd, violett, vit – utförda på Licium 1962–64. Till varje mässhake hör ett predikstolskläde även dessa utfördes på Licium 1964. Textilierna är utförda i ylle med broderier och applikationer men den vita mässhaken är utförd i siden med silkebroderi. Kyrkans uppsättning textilier är mycket homogen och av stort konstvärde.

 Kaisa Melanton har själv karakteriserat de liturgiska färgerna:
"Den gröna, ett växande starkt ofrånkomligt.
Den röda, ett indelande och en visare eller ledare.
Den violetta, enkel mild stränghet.
Den vita, skiftande och brinnande glädje.”

Nattvardssilver

Kyrkans nattvardssilver är komponerat av silversmeden Bengt Liljedahl i nära samarbete med arkitekterna. Det består av kalk, paten, oblatask och vinkanna i kraftiga, cylindriska former i tjock driven silverplåt. Kalkens cuppa är låg och vid, påminnande om medeltida former. Brudkronan som även ritats av Liljedahl, har en rund, vid, genombruten form med åtta spetsar, i vilka hänger infattade bergkristaller.

Dopkannan är också utförd av Liljedahl. Ett dopfat, utfört av silversmeden Lars Skärlund, Linköping, 1998, skänktes av kyrkvärden Ingemo Aschan. Armaturen består av från taket nedhängande små klockliknande, delvis genombrutna, kupor.

Kormattan som också är ritad av arkitekterna, tillverkades 1974 av textilkonstnären Monica Hult-Södergren tackvare insamlade medel från syföreningen.

Kyrkklockorna, som hänger i ett klockrum ovan vapenhuset, är gjutna av Bergholtz' klockgjuteri i Sigtuna. Storklockan bär inskriften: Saliga äro de som i dig hava sin starkhet (Psalt. 84:6) och lillklockan: Kommen till mig, I alle. (Matt. 11:28).

Moderna kyrkorum från SVT - Öppet arkiv

Här hittar du en video om kyrkorummet i Tannefors gjord av Staffan Bengtsson, Hans-Åke Lerin och Göran Willis.

Moderna kyrkorum - Öppet arkiv