I underlaget går det att utläsa en rad olika faktorer som är kopplade till barns välbefinnande. Det mest framträdande är att i stort sett alla berättelser tar upp situationer som utspelar sig under barnens fritid. Det kan exempelvis handla om spontana eller strukturerade aktiviteter inom och utanför föreningslivet, lek med vänner samt tid med familjen. Utifrån materialet är det tydligt att tiden utanför skolan är både viktig och meningsskapande för de barn som deltog i konsultationen.
Dessutom kan vi se att fritiden fylls med både strukturerade och spontana aktiviteter som gärna inkluderar vänner och familj. Mobiltelefoner och skärmar lyfts inte fram som meningsskapande i barnens berättelser utan förekommer endast vid ett par tillfällen och då mer som ett verktyg för ett annat ändamål.
Artikel 31 (hör, liksom artikel 27, ihop med huvudprincip som uttrycks i artikel 6) i barnkonventionen tar upp barns rätt till lek, vila och fritid.
Förutom rätten till lek, vila, fritid och rekreation har barnet, enligt artikel 31, även rätt att fritt delta i det konstnärliga och kulturella livet.
FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar för artikel 31 belyser den betydelse som artikeln har för barnets välmående och utveckling. Artikeln omfattar främst aktiviteter och processer som initieras, kontrolleras och struktureras av barnen själva. Vuxna kan bidra till att skapa förutsättningar för sådana sammanhang och miljöer. Detta kan även ske inom ramen för organiserad verksamhet. FN:s barnrättskommitté uppfattar lek och mer fria former för umgänge som något som ofta förbises. Kommittén betonar därför att just dessa dimensioner är avgörande för barns fysiska, sociala, kognitiva, emotionella och andliga utveckling.
Syftet med konsultationen var att kunna identifiera några återkommande teman i barnens berättelser och att dessa i sin tur skulle ge oss nycklar till barns välbefinnande. Det kan konstateras att materialet faktiskt har gett oss en inblick i några av de faktorer som spelar roll för att barn ska må bra. En stor del av dessa går att koppla till artikel 31 i barnkonventionen. Materialet visar också att olika aktörer i civilsamhället kan skapa förutsättningar för sammanhang där barn får möjlighet att utvecklas (artikel 27). Både spontana och mer strukturerade miljöer kan bidra till detta under förutsättning att barn görs delaktiga samt får inflytande i organisationer och processer.