Lyssna

Biskop Sörens texter i coronatid

Under årtusenden har människor hört, läst och memorerat sin Bibel. För i Bibeln ryms ett magasin av erfarenheter som tolkar livet, igår såväl som i dag. Under såväl glada som svåra omständigheter hjälper oss Bibeln att sätta ord och språk på tillvaron. Ja, genom Bibeln talar Gud med oss. Talar hopp.

Bön är hoppets språk

Så länge människan varit människa så har hon bett till Gud. Varför ber vi? Dels därför att bönen ger oss gudsnärvaro. Därför att bön är ett sätt att koppla upp sig till den Verklighet som skapat det fantastiska universum i vilket vi rör oss och är till. Men vi ber också till Gud för att lämna över allt det tunga som vi inte kan bära själva. Allt det i vårt liv och i vårt samhälle som är halvt och som skaver. Och vi ber också för att tacka Gud för allt det fina vi fått. Att vi får finnas till. Bön får oss helt enkelt att inse att vi inte är ensamma i tillvaron. Gud finns där, och han bryr sig. Därför är bönen hoppets språk för biskop Sören Dalevi. Här nedan kan du läsa biskopens böner i coronatid. 

Foto: Pixabay

Bön vecka 17, 2020

I din famn vilar himlens stjärnor.
Gud
I dig är det vi lever, rör oss och är till.
   Du är de ödmjukas och minstas     
   hjälpare,
   Du ser oss som vi är
   Kom nära oss
   Hela oss
   Var med oss
Du som är vår
Gud

Bön vecka 18, 2020

Gud
Du som ser allt som är fördolt
Du som känner våra hjärtans tankar
Du som ser vår bräcklighet, utsatthet och oro
Till dig kommer vi i bön för riksdag och regering
För vårt land,
För dem som jobbar i sjukvården
För dem som drabbats av sjukdom och ekonomisk utsatthet
För oss själva och vår situation
Detta lyfter vi upp till dig, Gud
Du som är barmhärtighetens källa
Amen

Bön vecka 19, 2020

Gud,
du som är föryngringens Ande,
källan till all vänskap och gemenskap
Vi ber dig:
   Se vår ensamhet
   Se vår nöd
   Var oss nära
I Jesu Kristi namn
Amen

Bön vecka 20, 2020

Gud
Du som har skapat oss
Du som sände din son att dö för oss
Du som sände din Ande att trösta oss
   Se till oss nu
   Se vår situation
   Bevara oss
Milde Herre Gud
Amen

Bön vecka 21, 2020

Gud
Du som fanns före skapelsen,
och ser allt som är fördolt.
Du som bor i höjden men ser ner i djupen,
och som är oförliknelig i godhet.
Vi kommer till dig i bön.
  För vårt land
  För vår riksdag
  För våra myndigheter
  För dem som är sjuka
  För dem som lever i ekonomisk utsatthet
Om allt detta ber vi till dig, Gud.
I Jesu namn.
Amen 

Bön vecka 22, 2020

Gud
Du som utan att mista din gudomlighet har gjort dig till Gud i vår kropp
Du som är den skönhet som ligger bakom all vänskap och gemenskap
Vi ber
    Kom till oss
    Var oss nära
    Välsigna vårt land, vår regering, vår riksdag
    Välsigna de som är sjuka, de som sörjer
 Du som är fader, son och helig ande
Amen 

Bön vecka 23, 2020

Gud
Du som kommer oss nära som en människa bland människor,
du som inte ser ner på något mänskligt,
du som är empatins grund
    Var oss nära
    Se vår oro
    Trösta oss med din heliga Anda
Amen
 

Bön vecka 24, 2020

Gud
Du är Seendets Gud.
Du öppnar hoppets horisont för oss,
utan att blunda för verkligheten,
utan att komma med någon förenklad optimism.
Hjälp oss att återvända till barnets tro
i vårt inre.
Ja, omslut oss på alla sidor,
och håll oss i din famn.
Du som är Seendets Gud.
Amen

Bön vecka 25, 2020

Gud
Du som har utbrett friden
i höjden såväl som djupen
Ge oss av din nåd
Skydda oss
Kom oss till mötes med din försoning
Ja, omfamna oss i din frid
Du som är all nåds Gud
Amen

Bön vecka 26, 2020

Gud
Tack för att vi får leva i Sverige
Vi ber för
   Vårt land
   Vår riksdag
   Vår regering
   Våra myndigheter
Vi ber speciellt för dem som är sjuka och som drabbats ekonomiskt av Corona.
Var med dom, var med oss, du som är vår
Gud

Bön inför söndagen före domsöndag 2020

Gud
Du ser vår situation
Du ser vår bräcklighet, vår utsatthet, vår oro
Du ser vår trötthet över coronaviruset
Till dig kommer vi i bön för riksdag och regering
För vårt land
För dem som jobbar i sjukvården
För dem som drabbats av sjukdom och ekonomisk utsatthet
För oss själva
Allt detta lyfter vi upp till dig, Gud
Du som hör bön, och är barmhärtighetens källa
I Jesu namn

Amen

Bön inför det nya året 2021

Gud
Du som är seendets Gud
och som omsluter oss på alla sidor
I denna orons tid ber vi:
Kom till oss 
Var oss nära
Välsigna oss
Välsigna det nya året

I Jesu namn
Amen 

Tio tankar om hopp i coronatid

För de flesta var pandemiåren en märklig tid. Biskop Sören har skrivt tio tankar om hopp illustrerade av prästen och konstnären Hans Kvarnström. 

”Ty Gud har inte gett oss modlöshetens ande utan kraftens, kärlekens och självbesinningens”

Foto: Hans Kvarnström

Orden är skrivna av Paulus, i Andra Timotheosbrevet 1:7. Och det är ett bibelord som har en hel del att säga oss idag.

Ordet ”modlöshet” i citatet kan även översättas ”fruktan”. Alltså: Gud har inte gett oss en fruktans och rädslans ande.  Men vad innebär ”självbesinning” som också nämns i citatet? Jo, ordet kan även översättas ”gott omdöme” eller ”måtta”. Sålunda kan vi alltså översätta: ”Ty Gud har inte gett oss en fruktans ande, utan kraftens, kärlekens och det goda omdömets ande.”

I Coronatider som dessa där oro, rädsla och fruktan är överhängande, får vi ta till oss Paulus ord. Oro, rädsla och fruktan är känslor som får oss att agera irrationellt, att agera hals över huvud. Men Paulus säger: lyssna inte till rädslan! Behåll förnuftet. Håll er till kraften, till kärleken, behåll ditt goda omdöme.

Och allt detta är möjligt eftersom Gud inte gett oss en modlöshetens ande, utan ett gott omdöme.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

Hopp handlar om en treklöver

När den blå himlen inte längre är synlig kan vi mana fram den med våra tankar ord handlingar

Foto: Hans Kvarnström

Psykologiforskaren C R Snyder har ägnat stora delar av sitt liv för att forska om hopp. Snyder konstaterar: hopp är inte, som så många verkar tro, en sorts varm diffus känsla av allmän optimism och framtidstro.

Hopp är faktiskt inte ens en känsla. Nej, menar psykologiforskaren, folk som kommer tillbaka efter motgångar uppvisar i själva verket ett speciellt sätt att tänka.

Enligt Snyder handlar hopp om en treklöver: mål, medel, handlingskraft.

Mål: Att ha ett realistiskt mål. Jag vet vart jag vill komma.

Medel: Jag vet hur jag ska gå tillväga för att uppfylla detta mål, men har också förmågan att vara flexibel och hitta alternativa vägar.

Handlingskraft: Det handlar om att vara uthållig, och att stå ut med att bli besviken och försöka igen.

För att säga det med Churchill: Success is going from failure to failure without loss of enthusiasm. 

Hur lär vi ut den attityden till våra barn och till vårt samhälle?

För här kommer ändå den goda nyheten, om vi får tro Snyder: Hopp är något vi kan lära oss.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

"Vi har inget att frukta utom fruktan själv"

Hoppets blåa punkt finns också i begränsningarnas möjligheter

Foto: Hans Kvarnström

Orden är Franklin D. Roosevelts som han höll när var fjärde amerikan var arbetslös och två miljoner människor var hemlösa.

Den 4 mars 1933 höll Franklin D. Roosevelt sitt invigningstal som president i USA. Det var där och då han myntade den kända frasen: ”Vi har ingenting att frukta, förutom fruktan själv”. När Roosevelt håller sitt tal är var fjärde amerikan arbetslös. Två miljoner är hemlösa. Banker går omkull på löpande band. Fruktan, konstaterar Roosevelt senare i talet, riskerar att förlama och passivisera landet.

Vad Roosevelt insåg är att oro, fruktan och rädsla kan bli ett sjukdomstillstånd. De kan få oss att agera irrationellt. Det gäller såväl individer som kollektiv. I tider som dessa får vi därför påminna oss om profeten Jeremia i Gamla testamentet. Han verkade också i en tid av fruktan, rädsla och oro. Och då förkunnade han Guds budskap till folket:

”Jag vet väl vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp” (Jeremia 29:11)

Gud tänker gott om oss, och han vill oss väl.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

Det finns alltid något att vara tacksam över

Tre landningsbanor in i Verkligheten: TILLIT, HOPP, KÄRLEK. Och landar inte vi i Verkligheten så landar Verkligheten i oss

Foto: Hans Kvarnström

Att trots motgångar och motvind kunna odla tacksamhet berättade Sanna Kallur om i ett samtal under Livet värt att leva.

Jag intervjuade häcklöperskan Sanna Kallur häromdagen. Vi talade om hennes framgångar, men vi talade också om hennes motgångar. Året är 2008, och hon är på topp. Hon har just slagit världsrekord, på 60 meter häck inomhus. Då händer det. När hon äntligen ska skörda medaljerna, kommer en stressfrakturer och sabbar hennes karriär. Hur kändes det att vara så nära … och så faller allt? Hon talade då om att ”odla tacksamhet”. Att trots motgångarna, trots motvinden, odla tacksamhet.

Jag gillar det uttrycket.

Jag vet att livet inte alltid är sådant, och att vi ibland faktiskt måste få beklaga oss när livet bara är för djävligt mot oss.

Men ändå. Grundprincipen är god: att odla tacksamheten. ”Det finns alltid något att vara tacksam för” sa Sanna. Och det stämmer ju.

Kanske kan tacksamhet vara en väg till hopp. Vad är du tacksam över?

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

"När det okända och oväntade händer, ja, då visar vi vår karaktär”

Ljuset som får oss att grönska är aldrig långt borta. Till och med vårt eget mörker är en del av det. Må vi därför gry tillsammans.

Foto: Hans Kvarnström

Jag menar att vi under lång tid levt i ett samhälle där vi inte kan dö. Med det menar jag att vi skjutit döden ifrån oss, och att vi därför ofta saknar ett språk för att tala om den.

"Förväntade faror möter vi med vår kunskap och vår erfarenhet. Okända sådana möter vi med vår karaktär.”

Orden är kloka, skulle kunna vara från Bibeln, men är från Aristoteles. Jag menar att vi under lång tid levt i ett samhälle där vi inte kan dö. Med det menar jag att vi skjutit döden ifrån oss, och att vi därför ofta saknar ett språk för att tala om den. Och det fungerar fint så länge livet följer den förväntade planen. Men när det okända och oväntade händer, ja, då visar vi vår karaktär. Vilka vi verkligen är. Vår substans som samhälle och som individer.

Så låt oss i dessa tider ta fram vår karaktär. Och hoppas på att vi har en.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

”Jag vill inte ha ert hopp!”

Foto: Hans Kvarnström

Orden är Greta Thunbergs, och de var riktade till ledarna på World Economic Forum i Davos för drygt ett år sedan. Och ledarna där behövde nog höra de orden. Men folk i allmänhet, tror jag, behöver höra mer om hopp, behöver framförallt känna hopp.

För sisådär tvåtusen år sedan skrev aposteln Paulus en text om hoppet. Du hittar den i Bibeln, i Första Korinthierbrevet kapitel 13. Kapitlet avslutas med orden: ”Men nu består tro, hopp och kärlek, dessa tre, och störst av dem är kärleken”.

Det som intresserar mig här är att Paulus binder ihop just tro, hopp och kärlek. Det är som om han vill säga att detta att ha ett realistiskt hopp, ja, det är att visa kärlek och tro. Min erfarenhet är att ett gott ledarskap ofta bottnar i att identifiera var man finner hopp någonstans. När vi vuxna därför vänder oss till barn och får dem att tro att världen redan gått under – och dessutom lever våra liv som om allt vore kört och vi inte kunde förändra framtiden – ja, då visar vi inte speciellt mycket ledarskap, och definitivt inte hopp. Och därmed inte heller någon kärlek. Frågan om hopp är helt enkelt avgörande för vår tid.

Var finner du hopp?

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

”Det heter ju att en olycka sällan kommer ensam, den har alltid en liten lycka i släptåg”

Ibland måste tro, hopp och kärlek bli till hjälpande tyngder i våra liv.

Foto: Hans Kvarnström

Citatet kommer från Selma Lagerlöf i ett poddsamtal om berättelsens kraft som jag hade med Leif Stinnerbom för några månader sedan.

”Det heter ju att en olycka sällan ensam, den har alltid en liten lycka i släptåg.”

Jag spelade in en podd för några månader sedan med Leif Stinnerbom, konstnärlig ledare för Västanå teater i Sunne. Vi talade om berättelsens kraft, vi talade om hopp. Efter inspelningen var det dags för fotografering, och vi gick runt i de fina, nybyggda lokalerna. Det var då Leif fällde Selma Lagerlöfcitatet ovan. ”Folk idag känner ju bara till första delen av citatet” konstaterade Leif, ”men då missar man ju det som Selma ville kommunicera, nämligen det som står i andra delen av citatet”.

Och tänk, jag tror Selma hade rätt.

En olycka kommer sällan ensam, den har alltid en liten lycka, ett litet hopp i släptåg.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

Om vi förmår tänka annorlunda möter vi Verkligheten i periferins Nasaret

Också ljuset vil bo någonstans. Får det plats hos dig?

Foto: Hans Kvarnström

Utkanten och periferin är inte den plats där tillvaron tar slut, utan tvärtom är den plats där vi kan möta en annan verklighet.

Omvändelse var ett centralt begrepp för Jesus: ”Guds rike är här - omvänd er!” (Mark 1:15).

Bokstavligt talat går ordet för ”omvändelse” på grekiska, det språk Nya testamentet är skrivet på, att översätta med ”Tänk annorlunda”. Och det var just annorlunda han tänkte, snickarsonen från Nasaret. Han vågade tänka nytt och annorlunda, och inte som alla andra. Jesus kom från en perifer utkant av det romerska imperiet. I just detta, att Jesus kom från utkanten och periferin, ligger en hemlighet förborgad tror jag.

Den ryske författaren Joseph Brodsky har i ett sammanhang skrivit om ”utkanternas hemlighet”. Hur utkanten och periferin inte är den plats där tillvaron tar slut, utan tvärtom är den plats där vi kan möta en annan verklighet. Genom att vara i och leva i utkanten, i periferin, lär vi oss att tänka annorlunda. Att leva i omvändelse.

När vi tittar i historien så ser vi också att det spännande för det mesta sker i utkanten. Inte i det som uppfattas som centrum. Om vi förmår tänka annorlunda möter vi Verkligheten i periferins Nasaret.

I den insikten finner jag hopp.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

”Kristendom stavas allvar”

Också i själva mörkret. En märklig förtätning en del känner som tro, hopp och kärlek.

Foto: Hans Kvarnström

I sin kärna handlar kristendomen om liv och död.
Så sa den danske filosofen och teologen Sören Kierkegaard. Med det menade han nog inte nödvändigtvis att kristendomen skulle vara urtråkig. Men han ville komma åt att kristendomen i sin kärna handlar om liv och död. Om att ta livet på allvar.

Jag kom att tänka på Kierkegaards citat när jag nyligen läste Körkarlen av Selma Lagerlöf. Det är en roman som handlar om att det aldrig är försent att ta livet på allvar. En nyckelsentens i boken: ”Gud, låt min själ få komma till mognad, innan den ska skördas”.

Kristendom stavas allvar.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

”Ett hopp som aldrig vissnar”

Allra käraste Verklighet! Det finns ett ja som har rötter längst in i dig.

Foto: Hans Kvarnström

För Jesus har uppstått, han är inte längre i graven.
Jag skrev en gång i tiden en avhandling om barnbiblar. Men det hade jag inte tänkt skriva om först. Jag hade istället tänkt skriva om ett brev i Nya testamentet som heter Första Petrusbrevet. Där finns en bibeltext, som vi får höra alldeles för sällan:

”Välsignad är vår herre Jesu Kristi Gud och fader. I sin stora nåd har han fött oss till ett levande hopp genom Jesu Kristi uppståndelse från de döda.”  (1 Pet 1:3, min översättning)

Brevet är snart tvåtusen år gammalt, så det kan i förstone vara svårt att förstå orden. Bakgrunden är att brevet är skrivet till människor som förföljs för sin kristna tro. Människor som lider. Och författaren skriver för att uppmuntra dem, trösta dem. Tron på Kristus är för honom ”ett levande hopp genom Jesus Kristi uppståndelse”. Ett hopp som aldrig vissnar, som han skriver lite senare i brevet.

För Jesus har uppstått, han är inte längre i graven.

Det var basen för hoppet i Första Petrusbrevet.

Det är också basen för mitt hopp.

Sören Dalevi, biskop i Karlstads stift

Relaterat innehåll

Vänliga veckan

Vänliga veckan infaller i februari, samma vecka som alla hjärtans dag och handlar om att visa vänlighet mot människorna i sin omvärld. Här visar förskolan Prästkragen i Kristinehamn hur man kan vara eller bete sig för att vara vänlig.

Biskop Sörens predikningar och tal

Här kan du se, höra eller läsa ett urval av biskopens predikningar och tal.