– De värderingar som byggt vårt samhälle och som tjänat oss väl behöver dammas av och förstås, säger biskop Sören Dalevi.
Det kristna budskapet har hållit sig existentiellt viktigt i 2000 år. Men språket är inte alltid enkelt att förstå. Vissa begrepp har med tiden till och med blivit förstörda, menar biskopen. De behöver in i tvättmaskinen och bli rena för att kunna brukas igen.
– Ta frälst till exempel, ett ord de flesta drar sig för att använda och som signalerar en instängd religiös kuf. Inget kunde vara mer fel, säger han.
Vi kommer strax tillbaka till betydelsen av frälst men först:
Varför är de kristna begreppen viktiga i vår tid?
– Värderingar kommer inte med DNA. Vår kultur bygger på ett kristet arv, där alla människors lika värde är grundläggande och där nåd, försoning och förlåtelse behövs. Om vi inte återtar begreppen och gör dem levande, då tar andra krafter över – krafter som bär på andra berättelser.
Nazism, fascism och kommunism är historiskt avskräckande exempel, men Sören ser också vardagsnära faror som ökad individualism och en växande uppmärksamhetsekonomi.
– Det pågår en kamp om värderingar i vår tid. Ingen vet var vi står om några år.
Men varför religion, räcker det inte med att stärka de mänskliga rättigheterna?
– Vi har behov av ett Du, det vi kallar Gud. Religiösa ritualer har utmärkt människor i alla tider. Att vara människa innebär att ha en andlig dimension. Vi får inte tappa den.
Fast att vara troende anses nästan lite suspekt
– Vi har ett så smalt troendebegrepp i vårt land och en märklig tolkning av vad det är att vara religiös. Jesus attityd i Bibeln är ju snarare att ingen tro är för liten, säger Sören.
För att lättare närma sig den kristna tron är det bra att förstå centrala begrepp. I en serie artiklar kommer Sören därför att köra sitt språkliga tvättprogram och förklara viktiga ords ursprung och översätta dem till vardagssvenska.
– Vi börjar med frälst, ”jag är frälst” vem säger det i dag?
Ordet frälsa, som betyder att rädda, har fått en helt galen innebörd, tycker han.
– Det har blivit så fel att ordet måste tas ur funktion.
Frälsning signalerar instängdhet och exklusivitet när det egentligen handlar om motsatsen, en öppen och allmänmänsklig längtan efter hjälp att hantera livet, förklarar Sören.
– När vi sjunker – inte om utan när – behöver vi bli räddade.
Han tar bibelberättelsen från Matteusevangeliet som exempel, se illustration ovan. Petrus ger sig ut på havet för att möta Jesus, men börjar sjunka. ”Fräls mig”, ropar han, alltså rädda mig. Och det gör Jesus, han går på vattnet och hämtar Petrus.
– På den tiden kunde ingen simma, att befinna sig på djupt vatten var det samma som att drunkna. Symboliken var tydlig för alla som levde då. Gud hjälper genom Jesus.
Sören går gärna tillbaka till ursprunget och de första kristna, innan århundraden av kulturella lager hunnit dölja det enkla: När människor riskerar att sjunka behöver de räddas. Och mötas av nåd.
– Nåden är huvudgrejen.
Vad betyder nåd?
– En gåva utan villkor, det lilla extra som du inte har rätt till men som du får utan att be om. Guds nåd är gratis och finns för alla. Det handlar om att vi blir förlåtna. Jesus är den som räddar och hos Gud finns nåd och förlåtelse.
Ordet nåd på hebreiska har en bred betydelse och översätts därför på många olika sätt, till exempel godhet, kärlek, välsignelse, barmhärtighet, förlåtelse, försoning.
Sören lyfter särskilt fram två av förklaringarna; förlåtelse och försoning.
– Ingen människa är perfekt, alla gör vi fel och vi behöver förlåtelse och försoning i våra liv.
Båda ryms under nåden men betyder lite olika saker.
– Att bli förlåten ger möjlighet att börja om, att ta sig framåt och inte fastna i ältande. Att förlåta någon annan är också att släppa oförrätten och börja om.
Men inte nödvändigtvis tillsammans. Man kan förlåta och gå vidare på egen hand. Försoning däremot förutsätter att de som är oense blir sams och kan gå vidare tillsammans.
– Ta prins Harry, om man söker försoning med sin familj är inte bästa sättet att berätta sin version i en bok på 500 sidor och sedan spela in en dokumentär i sex delar som ses av en miljard människor.
Sören hänvisar till ett kungligt sms-gräl som beskrivs i boken Den andre. ”Jag sparade messen. Jag har dem kvar. Jag läser dem ibland, med sorgsenhet, med förvirring, och tänker: Hur kunde det bli så här?”, frågar sig prins Harry.
– Det är ett bra exempel på hur man inte ska göra för att uppnå försoning: att älta gamla bråk.
Hur bör man göra?
– Tala ärligt med sin bror, och inte med resten av världen, berätta hur man känner och sedan – om inte brodern lyssnar – gå vidare och lämna det hela bakom sig. Att berätta komprometterande fakta till andra är ingen väg framåt, inte om det är försoning man önskar.
Sören påminner om ordets ursprungliga betydelse.
– På hebreiska betyder försoning täcka över, plåna ut, rena.
Konflikten, det brustna och skadade ska rensas ut och målet är att gå vidare tillsammans.
Varför är försoning viktig?
– Vi behöver försoning och förlåtelse för att fungera som människor. Det har varit centralt i årtusenden. Förlåtelse – hur svår den än är – är alltid det bättre valet om vi själva och vår omgivning ska må bra.
Sören hänvisar till Desmond Tutu och hans arbete med försoningskommissionen i Sydafrika:
– Förlåtelse i djupaste mening ligger i vårt eget självintresse. Att förlåta är att vara stark.
Men människor når inte alltid ända fram, Guds nåd är större.
Finns Guds nåd oavsett vad ont en människa gjort?
– Ja, men jag måste vara ärlig och ångra mig.
Sören tar bibelberättelsen om tvillingbröderna Jakob och Esau som exempel.
– Jakob hade gjort bedrövliga saker men ångrar sig och ber om nåd. Han anstränger sig för att visa sin ånger.
– Det finns ett uttryck ”Att inte synda på nåden”. Att leva på som vanligt och tänka ”det är bara att be om förlåtelse” funkar inte. Uppriktig ånger behövs.
Text: Helena Söderqvist
Det gäller oavsett om det är Gud eller människor som förlåter.
