Tid för ordtvätt – barmhärtighet

Nyhet Publicerad

Godhet, vad är det? Och vad innebär det att älska sin nästa som sig själv? Biskop Sören Dalevi fortsätter sin guidade tur genom den kristna språkdjungeln med att först reda ut begreppet barmhärtighet.

Foto: Marcus-Gunnar Pettersson

– Världen behöver mer godhet, inte mindre. Men det finns gränser, tycker biskop Sören Dalevi.

Det kristna språket är ibland svårt att förstå, det hänger inte alltid med sin tid. Och längs den 2000-åriga vägen kan begripligheten ha grumlats.

Barmhärtighet är ett av de där ålderdomliga och viktiga begreppen i kristendomen. Gud är barmhärtig men också människor bör sträva efter att vara det mot varandra. Vad menas?

Biskop Sören backar som vanligt till ursprunget, var ordet kommer ifrån och vad det betydde i den kristna begynnelsen.

– I hebreiskan är barmhärtighet samma ord som livmoder. Det är briljant, tycker jag.

Han utvecklar den språkliga kopplingen, hur det av hebreiska rhm, ordet för livmoder, skapas adjektiv och verb som betyder att göra goda gärningar, visa omsorg, medkänsla och kärlek.

För att förstå nyansen och vilken sorts kärlek det handlar om blir liv­moder en pedagogiska nyckel. Ett rum för orubblig villkorslös kärlek, en kraft som kan hålla en relation levande i evighet, oavsett vad som händer.

– Föräldrars kärlek till sina barn är oerhörd, det ska mycket till för att vi ska kasta ut våra barn. Vi älskar och förlåter, men vi sätter också gränser.

Så ska Guds godhet och barmhärtighet förstås, menar biskop Sören. Som föräldrakärlek. Även i vår svenska översättning – barm och hjärta – finns den kroppsliga kopplingen till kärleken. 

Att vara barmhärtig är inte det samma som att alltid vända den andra kinden till. Eller att älska sin fiende. Sören tycker det är viktig att lyfta fram och problematisera gränsdragningen, inte minst med tanke på att vi lever i en vardag där krig och terrorhot är nära.

– Vi har ett ansvar att försvara oss och stå upp mot övergrepp och våld. Det gäller i alla sammanhang.

Vi ska älska vår nästa som oss själva. Men vem är vår nästa? Jesus förklarade med berättelsen om den barmhärtige samariern. Illustration ur Barnens bästa bibel. Foto: Marcus-Gunnar Pettersson

Förhandling, fred och försoning är att föredra men det finns situationer då vreden är berättigad.

– Krig är alltid fel men att försvara sig mot den som anfaller är inte fel. Undfallenhet hjälper inte mot ondskans väsen.

I nio fall av tio är det rätt att vända den andra kinden till, det är en kristen grundprincip, resonerar biskop Sören, men reagerar mot vad han benämner som ”dum-pacifism”. 

– Att vara kristen är inte att vara naiv. Hur förhandlar du med en Hitler eller en Putin?

– Gud är kärlek men han kan också vara riktigt förbannad. Godheten har gränser.

God, återigen ett av de där orden som kräver reflektion. Kristendomen är tydlig med att vi ska göra gott för andra.

– Godhet visas med handling, säger biskop Sören.

Det är vad vi gör mot varandra som definierar ordet, inte det vi i teorin bekänner oss till. Goda ideal är bra att ha, men det är först då de omsätts i handling som de gör skill­nad, menar biskop Sören.

Jesus förklarade sin ståndpunkt tydligt i berättelsen om den barmhärtige samariern, eller samariten som det heter i äldre bibelöversättningar.

Han fick frågan: ”Du säger att vi ska älska vår nästa som oss själva, men vem är min nästa”. Jesus svarade genom att berätta om en svårt skadad man som låg övergiven längs vägen mellan Jeriko och Jerusalem.

Flera personer, teologiskt skolade och med högt anseende, gick förbi. De låtsades inte se mannen. Men en samarier, en föraktad grupp i dåtidens samhälle, stannade. Han hjälpte den skadade till ett värdshus och betalade för vård och mat.

Jesus förklarade att den som i handling visade godhet var mannens nästa och han sa: ”Gå du och gör som han”.

– Den kristna etiken utgår från kärlek och det är tydligt att kärleken till ”din nästa”, är grunden. Vi ska agera för vår medmänniskas skull utan tanke på belöning.

Att göra gott för sin egen skull, för att skina och samla poäng i offentligheten, så var det inte tänkt.

Sören påminner om de skriftlärda fariséerna, de självgoda och fromma, som Jesus vände sig emot.

– Godhet sker i det tysta. När du gör gott ska ingen se. Syftet är inte att få eget beröm.

Låt inte den högra handen veta vad den vänstra gör, säger Jesus. Ge det du kan och gör det i det tysta.

– Jag menar inte att det är fel när företag och privatpersoner ger i offentlighet men det är en investering; man sysslar med reklam – inte med godhet.

Sören tycker att vi behöver öva oss i osynlig godhet, att gå tillbaka till Jesus princip om att ge från sina förutsättningar.

– Att ge tid, pengar, omsorg – alla kan göra något. Det är ett förhållningssätt i livet. Den här världen behöver mer godhet, inte mindre.

Text: Helena Söderqvist

Biskop Sören har tvättat fler ord

Tid för ordtvätt

Ta orden ur funktion, tvätta och mangla dem, ta fram den ursprungliga betydelsen och börja om. Biskop Sören Dalevi guidar i den kristna språkdjungeln.

Tid för ordtvätt – ondska och synd

Det kristna budskapet har hållit sig existentiellt relevant i 2000 år men språket har inte alltid hängt med sin tid. Vissa begrepp har till och med blivit förstörda, menar biskop Sören Dalevi. De behöver in i tvättmaskinen och bli rena för att kunna brukas igen. Här fortsätter hans guidade tur genom den kristna språkdjungeln. Dags för ondska, synd och satan.

Tid för ordtvätt – tro, uppståndelse och evigt liv

Biskop Sören Dalevi fortsätter sin guidade tur genom den kristna språkdjungeln. Dags att fräscha upp tro, uppståndelse och evigt liv.

Mer från tidningen Kyrknytt

Utgivna nummer av Kyrknytt

Du kan läsa tidningen i sin helhet och fler utgivna nummer på Karlstads pastorats webbplats. 

Mer digitalt innehåll från Kyrknytt

För dig som vill hitta mer digitalt innehåll från tidigare nummer av Kyrknytt.