Med andra kyrkor och religioner

Kyrkor som samarbetar – det är ekumenik

Det finns katoliker, ortodoxa, pingstvänner, lutheraner och många fler. Även om kristenheten är uppdelad i olika kyrkor och samfund, så är de egentligen bara olika delar av den enda världsvida kyrkan. När delarna samtalar och samverkar kallas det för ekumenik.

För de allra första kristna, som levde på Nya testamentets tid, fanns det bara en kyrka, och den bestod av alla de människor som samlades i Jesu efterföljd. 

Under historiens gång har kyrkan delats i olika grenar och samfund, men i början av 1900-talet tog en ekumenisk rörelse fart. Den ville dra samman de olika delarna av kyrkan.

Svenska kyrkan vill vara med i ekumeniska sammanhang, för att samverka och samtala med många, också med dem som tänker olika.

I en kyrkogemenskap är samarbetet tätt

När kristna i olika kyrkor och samfund träffas och kanske har gemensamma aktiviteter, då kallas det ekumenik.

Ibland är kyrkor överens om att de är tillräckligt lika för att dela ännu mer. De kan fira nattvard tillsammans och har samma syn på dopet. En del kan även anställa varandras präster. Då heter det att de har ”kyrkogemenskap”.

Vi samtalar med människor från andra religioner

När människor med olika religion möts och för samtal kallas det för religionsdialog, eller religionsmöte, eller att vi samtalar om interreligiösa frågor. Svenska kyrkan samtalar och samarbetar med andra kyrkor och med företrädare för andra religioner både i Sverige och utomlands. 

Religionen – oavsett vilken – är en viktig kraft i många människors liv. När människor med olika religion väljer att göra saker tillsammans, kan vi gemensamt påverka situationer i Sverige och i världen. Vi kan till exempel gemensamt kämpa mot krig och orättvisor, eller förklara varför vi ska ta ansvar för naturen och skapelsen.

När Svenska kyrkan samarbetar med människor av annan tro, innebär det inte att vi förminskar det som är unikt med vår egen kristna tro.

Interreligiösa frågor är en del av kyrkans ekumeniska uppdrag

 "Utifrån kyrkans tro på Gud som skapande, upprättande och livgivande i hela världen, är den vidare ekumeniska kallelsen att verka för kyrkans enhet, mänsklighetens gemenskap och världens helande, samt att söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition."

Källa: Kyrkoordningen (14 kap)