1944 Homosexuella handlingar avkriminaliserades i Sverige.
1951 I ett biskopsbrev tar Svenska kyrkans biskopar avstånd från kriminalisering av homosexuella handlingar. Samtidigt poängterade de att detta var en fråga för läkarvetenskapen.
1974 På uppdrag av biskopsmötet publiceras boken De homosexuella och kyrkan. Författarna drar slutsatser som är radikala för sin tid. Bland annat skriver de att det ur ”psykologiska synpunkter är angeläget, att de homosexuella uppnår varaktiga och stabila förbindelser”. En konsekvens av utredningens överväganden är att ”inga hinder principiellt skulle föreligga för en homosexuell att inneha kyrkliga tjänster”. Utredningen nämner också möjligheten att överväga någon form av välsignelsehandling av par av samma kön.
1979 Homosexualitet tas bort som sjukdomsdiagnos i Sverige.
1988 En arbetsgrupp, Kyrkan och de homosexuella, lämnar sin rapport, Homosexuella i kyrkan – en fråga om kärlek.
1994 Rapporten Kyrkan och homosexualiteten (Svenska kyrkans utredningar 1994:8) blir klar och offentlig. Den visar att kyrkan är splittrad i synen på homosexualitet.
1995 Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.
1995 Läronämnden, där samtliga biskopar ingår, konstaterar i sitt yttrande till kyrkomötet att Svenska kyrkan inte ska uttala att partnerskap är moraliskt orätt, utan att det ska bejakas. Biskopsmötet ger anvisningar för hur vi håller enskild förbön för ett ingått partnerskap.
1997 På kyrkomötet väcks en motion om välsignelseakt för par av samma kön i öppet kyrkorum.
1998 Svenska kyrkans teologiska kommitté får i uppdrag av centralstyrelsen och kyrkomötet att fortsätta bearbetningen av principiella frågor kring samlevnad mellan par av samma kön.
1999 Biskoparna omarbetar sina pastorala råd angående förbön för par som ingått partnerskap. Kyrkan tar nästa steg mot en kyrklig akt, så att anhöriga kan närvara vid förbönen.
2002 Teologiska kommittén lägger fram samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan för kyrkomötet. Utgångspunkten är den tystnadskultur som länge präglat de homosexuellas situation i samhälle och kyrka. I kyrkomötets beslut ingår att bjuda in till samtal på bred front i stift och församlingar för att öka kunskapen och för att främja homosexuellas inkludering.
2003 Svenska kyrkans församlingsförbund arbetar tillsammans med Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen, Ekumeniska gruppen för kristna hbtq-personer (Ekho) och fackliga organisationer i projektet Normgivande mångfald mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
2004 Teologiska kommittén anordnar en tv-sänd hearing – Kärlek, samlevnad och äktenskap. Forskare och andra sakkunniga, samt företrädare för samhällsinstitutioner och olika kyrkor och trostraditioner, försöker precisera centrala frågeställningar och ge underlag till Svenska kyrkans ställningstaganden i samlevnadsfrågor.
2005 Kyrkomötet beslutar om en ordning, det vill säga en kyrklig akt för välsignelse över registrerat partnerskap. Kyrkomötet förtydligar sitt ställningstagande och tar avstånd från fördömande, skuldbeläggande och diskriminering på grund av sexuell orientering:
- Kyrkan ska aktivt motverka diskriminering av personer på grund av sexuell orientering.
- Svenska kyrkan bör inte sanktionera eller driva en organiserad verksamhet i syfte att ”bota” homosexuella från deras läggning.
- Homosexuell orientering, eller ett liv i partnerskap, är inte ett motiv för att vägras vigning till kyrklig tjänst.
2009 Kyrkomötet beslutar att äktenskapet kan omfatta alla par och arbetar fram en vigselordning för par av samma kön.
2010 Kyrkomötet beslutar att uppmuntra stiften att anordna utbildning i hbt-frågor, det vill säga i frågor som rör homo- och bisexuella samt transpersoner.
2012 Försöksordningarna i förslaget till ny kyrkohandbok innehåller en enda ordning för vigsel.
2013 Kyrkostyrelsen får i uppdrag att uppmuntra alla stift att sträva efter att i möjligaste mån genomföra hbt-certifiering på arbetsplatser i Svenska kyrkan.
2018 Regnbågsnyckeln blir Svenska kyrkans hbtq-märkning, som erbjuds alla församlingar i Svenska kyrkan. Regnbågsnyckelns avsikt är att ge trygghet för hbtq-personer i församlingar. I en församling som tilldelats hbtq-märkningen Regnbågsnyckeln har medarbetare och förtroendevalda genomgått. Efter processen förväntas församlingen ha kompetens kring inkludering och hbtq och vara ett mer inkluderande sammanhang för hbtq-personer och andra.
2019 Svenska kyrkans första transhearing genomförs. Genom att lyssna till transpersoner, experter och queerteologer fördjupas kunskapen om könsöverskridande uttryck, könsidentitet och könsdysfori. Detta för att bättre kunna förstå och skapa utrymme för transpersoners behov, rättigheter och bidrag i Svenska kyrkan – och i samhället i stort.
2021 Svenska kyrkan är delarrangör av en digital europeisk konferensen för och av unga kristna som identifierar sig som trans*.
2021 Svenska kyrkans kyrkomöte bejakar en motion om att Svenska kyrkan ska arbeta fram ett teologiskt ställningstagande gällande könsidentitet och könsuttryck.