Stockholms stift är idag ägare till fastigheten Lantmätaren 2 som omfattar både S:t Jacobs kyrka, kyrkogården och det före detta församlingshuset som numera byggts om för att husera stiftsorganisationens kansli.
– Efter många turer slog stiftsstyrelsen till och köpte fastigheten av Stockholms domkyrkoförsamlingen 2019. Domkyrkoförsamlingen är ganska liten med för få medlemmar för att kunna äga tre katedraler som de tidigare gjorde. Förutom S:t Jacob även Storkyrkan i Gamla stan och S:ta Clara kyrka, säger Rickard Isaksson, stiftsantikvarie.
Rickard Isaksson berättar att de inledde arbetet genom att uppdatera vård- och underhållsplanen för kyrkan och kyrkogården, och att de sedan delade upp projektet i två delar.
– Den ena delen har handlat om att bygga om och anpassa S:t Jacobsgården så att den ska fungera långsiktigt och hållbart utifrån stiftets verksamhet. Där har vi nu skapat ett aktivitetsbaserat kontor som stiftskansliet flyttade in i september 2022. Den andra delen handlar om själva kyrkobyggnaden. Där jobbar vi med ett förslag på hur vi skulle kunna bygga om själva kyrkorummet för att passa den verksamhet som ska bedrivas där framåt.
- Stiftsstyrelsen med biskopen i spetsen vill skapa en plats för möten mellan kyrkan och samhällets olika aktörer men även kunna exponera stiftets och församlingarnas goda arbete. Vi ser de kulturhistoriska värdena som en resurs och försöker utnyttja potentialen att tillgängliggöra platsens, samhällets och kyrkans historia för att skapa en attraktiv plats i stadens centrum.
Kulturhistoriska värden och en unik akustik utmanar
S:t Jacobs kyrka är känd både för stora kulturhistoriska värden och en unik akustik, vilket gör att det finns många aspekter att ta hänsyn till vid en eventuell ombyggnation. Planen är också att den stora musikverksamheten i kyrkan ska fortsätta framåt.
– S:t Jacobs kyrka är ett helt unikt projekt. Man har byggt om kyrkor förr, i till exempel Högalids kyrka i Stockholm har man skapat rum i rummen och så även i Sofia kyrka. Men det som gör det extra utmanande här är att vi samtidigt behöver ta hänsyn till den unika akustiken som finns i kyrkan, säger Rickard Isaksson.
Det handlar bland annat om att välja material så att akustiken påverkas så lite som möjligt. Glas som är ett vanligt material för att skapa mindre rum, går till exempel bort på grund av det.
– Här är förslaget istället att jobba med massivt trä. Dels på grund av just akustiken, dels för att det ska kunna pågå möten samtidigt som kyrkan är öppen för andra besökare som vill ha en lugn miljö.
Vilka är de största utmaningarna när det handlar om att bygga om en kyrka?
– Kyrkobyggnader har ett starkt lagskydd genom kulturmiljölagen. Det är ofta positivt, men kan också skapa hinder när det gäller att få tillstånd att anpassa kyrkobyggnader till den verksamhet man vill ha. För att stiftet ska ha råd att ha kyrkan kvar krävs en del inkomster och efter ombyggnaden hoppas vi kunna hyra ut kyrkan i högre grad än tidigare. Stockholm stift har tagit fram ett förslag över S:t Jacobs kyrka som ska presenteras för länsstyrelsen i Stockholm, säger Rickard Isaksson och fortsätter:
– Här skulle lagen behöva ses över. Om Svenska kyrkan inte kan anpassa och använda kyrkor till verksamheten så begränsas möjligheterna att nyttja kyrkorna rejält.
– I det här projektet började vi med att identifiera alla kulturhistoriska värden och har sedan kopplat in en arkitekt som är van att arbeta med kyrkobyggnader. Vi har dessutom involverat antikvarier redan från början. Både jag själv och en antikvarie utifrån. Vi har gjort hemläxan, tittat på alla kulturhistoriska värden och tagit maximal hänsyn till dem. Det blir spännande att se vart allt detta landar.