– För alla som är engagerade i kyrkliga kulturarv i Sverige erbjöd konferensen i Lund en unik möjlighet att ta del av den internationella utvecklingen och knyta kontakter med gamla och nya kollegor från många länder och kulturarvsorganisationer, säger Henrik Lindblad som är styrelsemedlem i FRH och som deltagit i konferensplaneringen.
Temat för 2023 års konferens ”European Sustainable Religious Heritage” knyter an till FN:s agenda 2030 med de 17 hållbarhetsmålen, och uppdelningen av hållbar utveckling i fyra dimensioner utgjorde konferensens olika delteman. Kyrkliga och religiösa kulturarv kan placeras inom den fjärde dimension, kulturell hållbarhet, som i det internationella hållbarhetsarbetet har tillkommit under senare år. Att uppnå denna hållbarhetsdimension är ett viktigt mål i sig, men de religiösa kulturarven kan enligt FRH också lämna betydelsefulla bidrag till de tre ursprungliga hållbarhetsdimensionerna: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Platsen för konferensen var det regionala museet Kulturen i centrala Lund, vars huvudbyggnad med konst- och kulturhistoriska utställningar och friluftspark med äldre byggnader i kulturhistoriskt uppbyggda trädgårdar var en upplevelse i sig att ta del av.
– Här finns även en välbevarad träkyrka från Bosebo i Småland, uppförd 1652 och flyttad till Lund redan 1895. Att bevara kyrkor och andra övertaliga byggnader genom att flytta dem från sina ursprungliga platser är del av en månghundraårig tradition. När huset inte längre fyller sin funktion på sin gamla plats, kan det istället för att rivas flyttas tillsammans med människorna och på det viset få nytt liv, berättar Henrik Lindblad.
Att återanvända gamla byggnader och anpassa dem för nya funktioner, som museer, bostäder eller för andra ändamål, är hållbarhetsarbete i praktiken. Adapted reuse, den internationella termen för detta, gick som en röd tråd genom konferensen. Under de tre konferensdagarna avhandlades alla fyra hållbarhetsdimensionerna med föredrag och presentationer inom varje tema. Ämnena rörde sig från övergripande policyarbete och strategier för hållbarhet och kulturarv inom EU, över kulturarvsforskning och metodik, till mer praktiskt inriktade fallstudier och utvecklingsprojekt.
För de svenska deltagarna var det extra värdefullt att få ta del av den rikedom av forsknings- och utvecklingsprojekt som drivs av många olika organisationer i hela Europa. Ett exempel bland många var ett utvecklingsprojekt om ekologiskt hållbara religiösa kulturarv i Bukovina i gränstrakterna mellan Rumänien och Ukraina. Det EU-finansierade projektet drevs 2012–2015 av två rumänska universitet i samarbete med flera regionala museer och den regionala kulturarvsmyndigheten. Inom projektet har inte mindre än åtta permanenta turistvägar skapats i samarbete med lokalinvånare och som lanserats av reklambyråer och andra företag via hemsidor och mycket detaljerade och informationsrika kartor.
Enligt föredragshållarna har projektet i sin tur lett vidare till investeringar i ny infrastruktur i Bukovina. Hur området har påverkats av den ryska invasionen av Ukraina framgick dock inte. Det var istället desto tydligare i den ukrainska doktoranden Kateryna Zoryas föredrag Religion on Fire, där omfattningen av de ryska styrkornas avsiktliga förstörelse av kulturarvet påvisades med hjälp av grafik, kartor och bilder som visade hundratals ruinerade kulturhistoriska byggnader. Även ett antal ortodoxa kyrkor har strukit med, visserligen oavsiktligt men som en konsekvens av de våldsamma ryska attackerna.
– Konferensens innehåll var i högsta grad europeiskt och internationellt, men Sverige håller sig långt framme inom vissa områden. Christer Gustafsson, Professor i kulturvård vid Uppsala universitet, höll konferensens första keynote inom temat ekonomisk hållbarhet. Han har drivit och medverkat i en rad internationella forskningsprojekt och andra arbeten inom kulturarvets betydelse för samhällsekonomin och redogjorde för framväxande relationerna mellan kulturarv, bevarande och hållbar utveckling, berättar Henrik Lindblad.
Christer Gustafssons Hallandsmodellen är idag en internationellt etablerad metod för jobbskapande genom byggnadsvård och renovering av det byggda kulturarvet. Arbetet med modellen har genererat ytterligare forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om kultur, kulturarv och de kreativa näringarnas betydelse för samhällsutvecklingen. Här menade Christer Gustafsson att det finns stora möjligheter för kyrkoantikvarier och andra som arbetar med kyrkor.
– Han konstaterade att EU nu utlyser stora anslag inom de kreativa näringarna och ”adapted reuse”, anpassad återanvändning, inom hållbarhet och cirkulär ekonomi, och att det finns stora möjligheter att delta i detta på en europeisk nivå, vilket alltså gäller även för de som är engagerade i kyrkobyggnader och andra religiösa kulturarv.