Biskopen leder och företräder

Biskopen svarar för ledning och tillsyn inom sitt stift men har också ett vidare ansvar för hela kyrkans kallelse tillsammans med Svenska kyrkans ärkebiskop och övriga biskopar. Ordet biskop kommer från grekiskans episkopos och betyder ungefär tillsynsperson.

Inspirerar och viger

En av biskopens uppgifter är att ge råd och inspirera anställda, förtroendevalda och ideella i deras arbete. Biskopen gör regelbundna besök, visitationer, i stiftens församlingar för att ta del av verksamheten, uppmuntra och möta medarbetare.

Biskopen har också en viktig roll i rekryteringen och utbildningen av nya präster och diakoner. Det är biskopen som antar stiftets präst- och diakonkandidater och viger dem till tjänst i Svenska kyrkan.

Ordförande i stiftsstyrelsen

Som högsta ledare i stiftet är biskopen ordförande i stiftsstyrelsen, kyrkans styrorgan för förtroendevalda på stiftsnivå. Stiftsstyrelsen förbereder och verkställer stiftsfullmäktiges beslut. Den ansvarar för indelningen av församlingar och pastorat och beslutar om ekonomiskt stöd till församlingarna och pastoraten. Stiftsstyrelsen handlägger också ärenden om kyrkliga val.

Ansvarar för tillsyn tillsammans med domkapitlet

I varje stift finns ett domkapitel som hjälper biskopen med tillsynen i stiftet. Biskopen är ordförande i domkapitlet. I sin tillsynsroll är domkapitlet också ett överprövningsorgan för beslut som har fattats av församlingar och pastorat.  

Domkapitlet ska se till att församlingarna och pastoraten utför sin grundläggande uppgift, som innebär att fira gudstjänst, utöva mission, diakoni och undervisning. Domkapitlet ska också se till hur präster och diakoner utövar sina uppdrag och efterlever sina vigningslöften.

Vem som helst kan göra en anmälan till domkapitlet, som kan besluta om vissa påföljder för präster och diakoner och i yttersta fall förklara dem obehöriga. Ärenden i domkapitlet kan överklagas till Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Delar ansvaret att representera Svenska kyrkan

Biskopen har även olika uppdrag nationellt, tillsammans med övriga Svenska kyrkans biskopar.

Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare men alla biskopar delar ansvaret att företräda Svenska kyrkan. Ofta bjuds biskoparna in till biskopsvigningar i andra kyrkor eller andra kyrkliga högtider.

Tillsammans utgör biskoparna biskopsmötet. Biskopsmötet tar ställning i teologiska och ekumeniska frågor och skriver biskopsbrev som pekar ut riktningen i viktiga, aktuella ämnen.

Biskopsmötet ska alltid höras innan kyrkostyrelsen fattar beslut som är av teologisk och ekumenisk vikt. Ibland får de också i uppdrag att svara på remisser med anledning av utredningar om samhällsfrågor, etiska och sociala frågor eller frågor som berör religionens roll i samhället.

Biskoparna sitter med kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ. De får lämna in motioner men inte rösta.

Biskoparna sitter även med i läronämnden som bereder kyrkomötets ärenden när det handlar om lärofrågor. 

Så utses en biskop 

Biskopen väljs i ett biskopsval i det aktuella stiftet. När biskopen väl är vald blir biskopen anställd i stiftet. Stiftsstyrelsen företräder arbetsgivarrollen i förhållande till biskopen.  

Biskopsval – så går det till 

När en biskop pensioneras eller slutar 

När en biskop går i pension blir titeln biskop emeritus för män och biskop emerita för kvinnor. Annars kan benämningen vara tidigare biskop, förutvarande biskop eller liknande.  

Om det uppkommer en fråga om en biskops behörighet prövas frågan av ansvarsnämnden för biskopar. Ansvarsnämnden kan då pröva om biskopen brutit sina vigningslöften, brutit sin tystnadsplikt, genom sjukdom förlorat förmågan att vara biskop eller om biskopen på grund av sitt levnadssätt, genom brott eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en biskop bör ha.  
 
I Kyrkoordningen 8 kapitlet beskrivs detaljerat vad som är en biskops uppgifter i Svenska kyrkan.