Svenska kyrkan har ansvar för kyrkorna och kyrkogårdarna, både som fastigheter och som kulturarv.
Kyrkor är platser som är lika tidlösa som tidrika. Det handlar inte bara om det som vi kan se, kulturarv är så mycket mer. Ett kulturarv är det som vi människor själva skapar, någonting dynamiskt som ständigt förändras.
Även om kyrkorna i sig är någonting fysiskt så innehåller de många andra saker som är av betydelse: berättelser, traditioner, språk, musik, hantverkskunskaper och mycket mer. Det gör kyrkan till ett viktigt kulturarv.
Har du koll på kyrkans olika delar och detaljer? Den här bilden visar den allra vanligaste typen av kyrkobyggnad i Sverige. En långhuskyrka med avrundat slut mot öster och torn i väster. På den här sidan kan du lära dig mer om kyrkobyggnaden.
Martin Luther ville att människor själva skulle kunna läsa Bibeln och förstå vad prästerna predikade och undervisade om. Här kan du lära dig mer om hur kyrkorummet och gudstjänsten har påverkats av reformationen.
Det textila kulturarvet i svenska kyrkor är unikt. Sverige var länge ett fattigt land och många textilier sparades, även de katolska efter reformationen. Vi har också en kulturminneslag som härstammar från 1500-talet och som hela tiden har krävt vård och underhåll av inventarierna.
En domkyrka är den kyrka som är stiftets centrum och där biskopen finns.
Dop, konfirmation, vigsel och begravning. Men också vanliga gudstjänster, meditation, öppen förskola, seniorträffar, soppluncher, körsång, kaffe och konsert. Vilka förväntningar finns på kyrkorummet i dag och hur kommer det att användas om 50 år? I den digitala utställningen Flexibla kyrkorum visar vi exempel från olika delar av landet, på hur kyrkorummet kan inrymma mer än bara ett rum.