Verksamhetsberättelse och årsredovisning

Under det gångna året hölls Lutherska världsförbundets generalförsamling i Krakow, bara någon timme från gränsen till Ukraina. I skuggan av kriget var det starkt att få träffa lutherska syskon från hela världen i bön för fred och rättvisa. 

Sverige har under en lång tid levt i ett fredligt sammanhang. Det gör att den teologi som vi har är en fredsteologi i fredstid. Det är förstås ofarligt att prata om fredsteologi i Sverige och att demonstrera för fred på våra gator. Men vår teologi har aldrig blivit prövad i krigsnära tid. Vi får hoppas att vi aldrig ska uppleva krig i Sverige, men vi har skäl att ”hållfasthetstesta” vår teologi och i tanken pröva den i sammanhang som vi ännu inte varit i. 

Kyrkans teologi är alltid en fredsteologi. Oavsett om vi kommer fram till att det finns lägen då självförsvar är berättigat eller inte, måste all kristen teologi börja i freden och ha freden som både utgångspunkt och mål. Men vi har ett teologiskt arbete att göra här. 

Jag talade för ett tag sedan med en bekant i ett annat land. Han är ivrig fredsförespråkare och lever i en miljö präglad av pacifism. I hans sammanhang var det till exempel självklart att hans land inte skulle exportera vapen. Men så kom frågan om Ukraina och vapenexport upp. Då bytte hans land och många i hans närmiljö på kort tid åsikter. Hur kan en så omfattande positionsförflyttning ske så snabbt i en så stor och svår fråga? Det väcker misstanken hos mig att det teologiska grundarbetet inte var ordentligt gjort. 

Så vad gör vi då? Vi behöver tänka oss in i andra situationer som vår teologi ska hålla för. Vad betyder det, till exempel, att vända andra kinden till i ukrainska Cherson? Vi behöver utföra den typen av teologiska hållfasthetstest. Teologin måste fungera om vi står under attack, ockupation, i självförsvar, eller om vi blir indragna i ett orättfärdigt krig. 

Jag var nyligen i Israel och Palestina. Vi var med om en gudstjänst i en synagoga i Jerusalem. Efter fem minuter tvingades vi ner i skyddsrummet när flyglarmet ljöd. Ovan jord firades gudstjänsten med teman som fred, försoning och kärlek. Det var en stark upplevelse. Under jord fortsatte gudstjänsten med samma teman. Det var ett exempel på att man i det judiska sammanhanget hade gjort ett gott grundarbete. Teologin höll i olika upplevelser. Några dagar senare firade vi tredje advent hos vår lutherska systerkyrka i Ramallah på Västbanken. Upplevelsen var densamma här, även om hotet just då inte var riktigt lika överhängande. Gudstjänsten andades temat fred, och försoning och kärlek. 

I grunden är den kristna teologin alltid en fredsteologi. Vad vi än säger teologiskt om krig och fred sett ur ett kristet perspektiv, måste vi alltid börja med ordet fred. Utgångspunkten är att vi står vid sidan av Jesus Kristus, för att se det han ser, göra det han gör och säga det han säger. 

Fred måste alltid vara rättvis. Men det finns olika sorters fred. Det finns slagfältsfreden, den kalla freden, den framförhandlade freden, den fred där man tagit och givit därför att man vill varandra väl. De senare perspektiven hörde jag mellan raderna flera gånger i det Heliga landet: ”vi vill ju varandra inget ont, vi vill varandra gott.” Det väcker en skärva av hopp. 

Det finns några principer som vi kan bära med oss. Någonstans finns alltid tanken med om att vända andra kinden till i en kristen fredsteologi. Det är ingen underkastelseteologi. Det kan vara en stark motståndshandling. Där finns korsets princip om Kristi närvaro i det allra svåraste och där finns uppståndelsens princip. Där finns Kyrie-punkten, punkten i livet där vi inte kan skilja på vad som är rätt och fel, där vi inte vet vad vi ska göra. Ändå står vi kvar. 

Att stå kvar och vägra att sugas in i någons våldsideologi är ingen enkel sak, men den är viktig. En av Svenska kyrkans stora uppgifter såväl i krig som i fred är att stå kvar. 

Martin Modéus
Ärkebiskop och ordförande i kyrkostyrelsen

Det har varit ett dramatiskt år i världen. Det är krig i vår närhet och vi ser natur-katastrofer, inte sällan orsakade av tilltagande klimatförändringar. Svenska kyrkan har genom ACT-alliansen och sina globala kyrkliga partnerorganisationer förmedlat stöd till människor i utsatta situationer. Kyrkan har uppmärksammat människor även i länder vars befolkning redan har en utsatt situation, men som hamnat i medieskugga under pågående krig i Europa och i Mellanöstern. 

Det är gott att se hur allt fler väljer att bli månadsgivare till Act Svenska kyrkan och kunna konstatera ett bra insamlingsresultat även i år, trots mångas försämrade privatekonomi i Sverige. Svenska kyrkan kan genom människors oförtrutna engagemang stå kvar och ta ansvar när andra vänder sig bort. Och vi kan fortsätta verka som kyrka, förmedla hopp och tro. 

Människors intresse för existentiella frågor tar sig uttryck såväl i församlingslivet som i det offentliga samtalet och Svenska kyrkan tycks ha ett grundmurat förtroende bland dem som väljer att vara medlemmar. Tillsammans med ärkebiskopen och övriga biskopar tar kyrkostyrelsen ansvar för Svenska kyrkans samtal med regering, myndigheter, internationella organ och för samverkan med andra civilsamhällesorganisationer. 

Det bidrag Svenska kyrkan får från staten, kyrkoantikvarisk ersättning, täcker bara en mindre del av de kostnader som församlingarna har för underhåll, renovering och antikvarisk vård. Svenska kyrkan har inför Kontrollstation 2024 lämnat rapporten Att möta förändring till Kulturdepartementet och i den framgår Svenska kyrkans betydelse som en sammanhållande kraft i samhället och hur angeläget det är att undvika underhållsskulder som riskerar att skada det kyrkliga kulturarvet. Tjänstepersoner och ledamöter från samtliga riksdagspartier i kulturutskottet har i möten fått ett konkret förslag till successiv höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen som motsvarar en omräkning till dagens penningvärde från när bidraget infördes. Förslaget innehåller också behov av inflationsskydd. 

Svenska kyrkan finns med i människors vardag, i glädje och sorg. I församlingar firas dop, unga deltar i konfirmandarbete och par väljer att gifta sig i kyrkan. Även när livet inte blir som man tänkt sig finns kyrkan där. Svenska kyrkan förmedlar närvaro, öppenhet och hopp. I kris eller samhällsstörning måste Svenska kyrkan kunna fortsätta vara kyrka och våra lagstadgade ansvarsområden måste fungera. Under året har den kyrkliga beredskapen därför stärkts och en särskild enhet på kyrkokansliet har inrättats för att utveckla beredskapen i samarbete med stiften och möta utmaningar i den tid som är. Kyrklig beredskap omfattar exempelvis förberedelse för att möta större olyckor, väderrelaterade händelser, pandemier samt ytterst krigssituationer. 

Svenska kyrkan drabbades den 23 november 2023 av ett cyberangrepp av typen ransomware, som generellt syftar till att skada genom att stjäla information ur it-miljö samt kryptera information i it-system så att den inte kan läsas eller användas. Kyrkokansliet noterade tidigt angreppet och kunde agera genom att stänga ner samtliga it-system. Den snabbt aktiverade krisledningen ledde det systematiska arbetet för att minimera skador, anlita externa experter, analysera och slutligen återställa systemen. Det snabba agerandet innebar att effekterna av angreppet blev betydligt mindre än vad de hade kunnat bli. Tack vare samverkan med stiftens direktorer, tålamod och kreativitet från medarbetare i hela Svenska kyrkan lyckades vi ta oss igenom denna kris och så småningom återgå till normalt arbetssätt. 

Den nationella nivån fortsätter att stödja stiften och bidra till att församlingar och pastorat utifrån sina lokala förutsättningar ska kunna möta samtidens utmaningar. Efterfrågan på administrativ samverkan ökar och allt fler ser möjligheter för både ökad professionalitet och att resurser frigörs till församlingens grundläggande uppdrag. Att nästan alla församlingar, pastorat och stift hade tillgång till Microsoft 365 och Kornet som en del av den gemensamma it-plattformen fick stor betydelse, så att kommunikationen kunde fortsätta inom Svenska kyrkan, angreppet till trots. 

Helén Ottosson Lovén
Generalsekreterare i Svenska kyrkan

Årets aktiviteter har på olika sätt främjat trossamfundets ändamål – att levandegöra evangeliet och verka för Guds rike. Här nedan följer några av de mer betydelsefulla händelserna under 2023 och några beskrivs mer detaljerat i verksamhetsuppföljningen i avsnittet Året som gått. 

Den 23 november drabbades Svenska kyrkan av ett cyberangrepp som var en bekräftad ransomeware-attack. Angreppet var omfattande och berörde stora delar av Svenska kyrkans it-miljö och verksamhet. Den nationella nivån aktiverade en kris-ledningsgrupp för att hantera situationen i samarbete med flera olika professioner. Cyberangreppet är polisanmält och en anmälan är inlämnad till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Cyberangreppet aktualiserar vikten av god it-säkerhet och ytterligare insatser kommer att genomföras under kommande år för att stärka beredskapen. Kostnaderna för att hantera effekterna av cyberangreppet har under 2023 uppgått till 50 miljoner kronor, varav 22,3 miljoner kronor avser ett beslut från kyrkostyrelsen där församlingar, pastorat och stift kompenseras för cyberattacken motsvarande två månaders fakturering av den gemensamma it-plattformen. 

Svenska kyrkan har under året beviljats 6 miljoner kronor i statliga bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) till socialt utsatta. 

Vetenskapsrådet beviljade Svenska kyrkan 4,5 miljoner kronor för forskning om ideellt engagemang i Svenska kyrkan.