Som metod bygger kyrkopedagogiken på dialog, delaktighet och helhet och passar alla åldrar lika bra. Genom att iaktta, reflektera och gestalta får deltagaren möjlighet att ta in rummet och i någon mening göra det till sitt eget.
Kyrkopedagogiken har sitt ursprung i Tyskland och den som introducerade den i Sverige för drygt femton år sedan är Thomas Pfitzinger-Drewes, före detta kyrkoherde i Forshaga-Munkfors församling. När Svenska kyrkan 2022 för första gången delade ut det nyinstiftade lärande- och undervisningspriset var just Thomas Pfitzinger-Drewes en av pristagarna.
Startpunkten för Thomas Pfitzinger-Drewes kom i samband med en studieresa till Hannover 2006. I Domkyrkan där fick han tillsammans med kollegor från Karlstads stift vara med om inte bara en traditionell guidning utan en kyrkopedagogisk vandring. Den upplevelsen ledde till att skolklasser i Munkfors och Ransäter under 2009 – 2010 fick ta del av den kyrkopedagogiska metoden. Detta arbete finns dokumenterat i rapporten ”Kyrkopedagogik i Munkfors - En utvärdering av ett samarbetsprojekt skola-kyrka” (2012) av Sören Dalevi och Christina Osbeck.
Inom ramen för Svenska kyrkans nationella satsning ”Dela tro – dela liv” (2012 – 2018) blev det möjligt att i samverkan med Karlstads universitet bygga upp en kurs i kyrkopedagogik. Utbildningen har genomför i fem omgångar och de två senaste har genomförts i samarbete mellan Göteborgs och Skara stift och Kyrkopedagogiska föreningen Sverige. Från och med våren 2024 finns det nu ca 120 utbildade kyrkopedagoger i Svenska kyrkan.
Under många år seglade frågan om huruvida skolavslutningar skulle ske i kyrkan eller inte upp ett par gånger per läsår, vid jul och i samband med sommaravslutningar. Det går att hitta goda skäl både för och emot. Att bjuda in skolklasser till kyrkopedagogiska vandringar i den närliggande kyrkan har blivit ett av flera sätt att bygga andra relationer mellan kyrka och skola. Läroplanen ger många möjligheter där kyrkan som rum, mötesplats och traditionsbärare just kan vara en brobyggare mellan kyrka, skola och närsamhälle.
Även andra sammanhang, organisationer och verksamheter kan upptäcka kyrkorummet som en gemensam mötesplats och något som kan knyta samman hembygden. Kyrkorummet med alla sina symboler, lager från olika tider och minnen av gudstjänst och riter kan ge verktyg för att tolka livet, både på ett personligt plan och som gemenskap. Att arbeta pedagogiskt med kyrkorummet kan helt enkelt bli en vinst för många.