Naisia pöydän ääressä ja sen keskellä mämmipaketti.
Foto: Annelie Tollerå

Memmadag i prästgården

Publicerad Ändrad

Kaffedoften blandas med sorlet i den gamla Hedvigs prästgård i Norrköping. Först utbyts nyheter, sedan börjar den finskspråkiga måndagsgruppen planera memmadagen.

Memma ingår i finskt påskfirande. På memmadagen kan man provsmaka memma och också köpa för att ta hem. Gruppmedlemmarna bakar bakverk till försäljning, memma och kanske kvargpajer. Man tar också hit raggsockor och andra stickningar – de blir till lotterivinster.

En del av fasteaktionen 

Memmadagen är en del av Svenska kyrkans fasteaktion. Pengarna går bland andra till Ukraina och Turkiet genom Act Svenska kyrkan. För gruppmedlemmarna känns det bra att kunna hjälpa människor som har det svårt just nu. 

För barnen bjuds memma med glass  

Samtalet övergår till memmans olika faser, från mältning av malt och rågmjöl till att grädda memma i ugnen. Iris kommer från Norra Karelen och hennes mamma gjorde memma hemma i en stor tvättbalja.  
 
Nu diskuteras frågan om vad man ska äta till memman: Räcker det med mjölk eller ska det vara grädde och socker som sötning? Barnen brukar inte gilla memmans smak i början: vid påskpyssel har man serverat memma med glass – de vänjer sig. Anna berättar om pashan som smakar himmelskt, den ingår, liksom memman, i hennes familjs påsktradition. Andra påsktraditioner är att så rajgräs och måla påskägg till dekoration. 
 
Eija är från Imatra i Östra Finland. Hon berättar att på palmsöndagen brukade de gå från dörr till dörr i grannskapet och läsa ramsan ”Virvon varvon tuoreeks terveeks tulevaks vuodeks. Vitsa sulle, palkka mulle”. På svenska betyder det ungefär: ”Ris, ris för årets hälsa, ris till dig och lön till mig.” Man fick godis som lön.

”Vi åkte inte ens till kyrkan” 

Nu går samtalet över till stilla veckans dagar och dess olika karaktärer. Liisa kom ihåg alla skeenden för varje dag i veckan. Coronatiden och kriget i Ukraina berättar för henne om långfredagens lidande i vår egen tid. Sjukdom och att förlust av nära och kära kan drabba också oss själva.  
 
Långfredagen före påsk var alltid en mycket lång dag – det är alla i måndagsgruppen eniga om. Man fick inte göra någonting, varken lyssna på radio eller handarbeta, man fick inte besöka mormor eller farmor. I barndomen åkte de inte ens till kyrkan. Först i Sverige har många börjat gå i långfredagens gudstjänst eller påskdagens mässa och integrerat det i det egna påskfirandet. 

Kärleken vinner 

Påsken inger hopp om att livet och kärleken ändå vinner. I det egna livet kanske påsken inte kommer på en gång, utan gradvis. Våren är för många en sorts vändpunkt – solen börjar skina och värma, det droppar från taken och fåglarna kvittrar. Från den svarta myllan tittar envisa snödroppar, lila krokusar och gula påskliljor upp. Även om det fortfarande kan bli frostnätter, så är vi på den vinnande sidan. 

Anna Toivonen

Kaksi hyväntuulista naista pöydän ääressä.
Ansa Korkalainen och Liisa Roivas. Foto: Annelie Tollerå