”En oroväckande trend att pengarna inte räcker”

I Luleå stift finns 193 kyrkor, varav 128 är skyddade. Många av de icke skyddade kyrkorna byggdes under 50-talet och sedan dess har medlemsantalet i församlingarna stadigt minskat. Det har lett till ett överskott av kyrkolokaler i stiftet, med underutnyttjade kyrkor som följd.

– Det är en definitionsfråga vad som är en underutnyttjad kyrka, men vissa kyrkor nyttjas mer frekvent, andra mindre frekvent. Kyrkorna ligger väldigt utspritt i landskapet, varav en del på platser som man inte kan ta sig till med bil, berättar Mattias Burman, stiftsantikvarie i Luleå stift.

Lars-Göran Wallström, fastighetssamordnare, fyller i:

– Vi har många kyrkor i glesbygd. En stor del av befolkningen i Norrbotten och Västerbotten har rört sig från inlandet ner mot kusten samt in mot centralorter inom församlingarna. Alla kyrkor är inte fullt nyttjade, vilket innebär att församlingarna har en svårare uppgift att underhålla och ha verksamhet i lokalerna.

Stöttar församlingarna

Luleå stift stöttar församlingarna med underhållet av kyrkorna genom att upprätta vård- och underhållsplaner som används som styrdokument. De har tre fastighetssamordnare som hjälper församlingarna med vård och underhåll av både skyddade kyrkor och de andra fastigheterna.

– Församlingar ansvarar för att vårda och underhålla sina byggnader, framför allt de som är skyddade vilket innebär att de i många fall behöver erhålla hjälp i samband med ansökningar av Kyrkoantikvarisk ersättning och Kyrkounderhållsbidrag. Det är vanligt att vi är involverade på något sätt i allt från planering till upphandling och genomförande, säger Lars-Göran.

Den årliga kyrkoantikvariska ersättningen i hela landet ligger på nästan en halv miljard, en summa som under tidigare år varit tillräckligt. Enligt reglerna ska skyddade kyrkor underhållas lika och man ska inte göra skillnad på specifika värden.

– Det vi kan se när vi tagit hand om kyrkorna är att pengarna räckte ganska bra fram till cirka 2015, församlingarna hade relativt goda möjligheter och vårdplanerna som upprättades har följts, säger Mattias.

Men ersättningen har legat på samma nivå under lång tid utan någon indexjustering, vilket innebär att pengarna minskat i värde.

Risk att fler kyrkor kallställs

Konsekvenserna av att den kyrkoantikvariska ersättningen inte räcker till är flera. Mattias och Lars-Göran ser en risk att fler kyrkor kallställs, låses igen och blir stående utan att användas alls. Sedan ett antal år prioriterar även församlingarna allt hårdare vad gäller underhållet och lägger större vikt vid skalskyddet. Hela kulturarvet kan inte alltid skyddas för de pengar som finns. Mattias berättar om en stor kyrka i Vindeln där församlingen har kämpat med ekonomin.

– De var tvungna att periodisera upp underhållet under en tioårsperiod, så de tar en bit av underhållet åt gången för att få det att gå ihop ekonomiskt. Det är en dyr kyrka att både värma upp och underhålla, därför blir det att församlingen ofta använder den mindre kyrkan på orten. Det är en oroväckande trend att pengarna inte räcker och att några kyrkor fått börja förfalla.

Vad behövs för att få bukt med problemen?

– Att stödet följer kostnadsutvecklingen så att alla våra skyddade kyrkor kan vårdas likvärdigt överallt, säger Mattias.

Alternativa verksamheter

Under 60- och 70-talet hade Luleå stift cirka 250 kyrkor, sedan dess har man avvecklat en kyrka varje eller vartannat år. En alternativ väg att gå är att minska antalet kyrkor i stiftet och förändra lokalerna för att passa andra verksamheter.

– Om man gör anpassningar kan man till exempel ha kontorsverksamhet i en del lokaler, men det innebär också att vi rör det antikvariska invändigt. Och att förvandla det till en arbetsplats kommer med särskilda krav, det kan skapa olika svårigheter, säger Lars-Göran.

Både Lars-Göran och Mattias har märkt av att allt fler församlingar kämpar med underhållet av kyrkorna.

– Ambitionerna finns nog i församlingarna men det gäller att orka hela vägen och få tid att prioritera det arbetet. Det kräver en ordentlig insats att projektera, och även om vi hjälper till är det många beslut som församlingarna själva måste fatta, inte minst utifrån det ekonomiska perspektivet.