Psalmböcker i kyrkbänken.
Lyssna

Psalmboken

Den svenska psalmboken betyder mycket för många människor. Mest känd är den för sina sånger, men den innehåller även böner och en sammanfattning av den kristna trosläran.

Nya psalmer

I Den svenska psalmboken finns de psalmer och visor som Svenska kyrkans församlingar använder vid gudstjänsterna. Nu pågår ett arbete med att ta fram nya psalmer och förberedelser för att revidera den nuvarande psalmboken.

Kända psalmer – ett urval

Tryggare kan ingen vara, Stilla natt och O store Gud är välkända och folkkära psalmer. Här finner du ett urval av psalmer för olika tillfällen.

Psalmsångens historia

Dagens psalmbok kan sägas ha mer än tre tusen år gamla rötter. Som startpunkt räknar vi då det israelitiska folkets vandring ut ur Egypten, undan slaveriet under ledning av Moses. I deras ökentält och senare i Jerusalems tempel blev sång en självklar del av gudstjänsten.

Den judiska gudstjänstens sångsamlingar växte fram under årtusendet före kristendomens födelse. Den mest kända är Psaltaren med sina 150 psalmer. 

En tradition som fördes vidare

Psalmsång fördes även vidare inom den tidiga kristna kyrkan. Aposteln Paulus formulerade betydelsen av kyrkans sång och sammanfattade samtidigt församlingarnas repertoar: "Lär och vägled varandra med psalmer, hymner och andlig sång".

Psaltarens psalmer dominerade i den kristna kyrkan fram till 1500-talet. Men redan tidigare började även andra gudstjänstsånger dyka upp. Redan på 700-talet finns tecken på gemensam församlingssång.

Reformationens påverkan

Med 1500-talets reformationsrörelser blev församlingens gemensamma sång allt viktigare, både för identiteten och för nyttan. Medan psaltarsångerna framför allt använts i klostren ville protestantiska reformatorer ge församlingarna större möjlighet till sång. Till att börja med anpassades många psalmer i Psaltaren för en sjungande församling. 

Den reformationsrörelse som växte fram kring Martin Luther blev också startskottet för psalmdiktning på svenska och det växte fram många sångsamlingar, både för gudstjänst och hem. 

Ord för psalm på olika språk

I många länder fortsatte man att använda begreppet psalm för Psaltarens sånger. För de nya sångerna använde man till exempel det engelska ordet hymn eller det tyska Lied. Men i Sverige kom ordet psalm att stå för både psaltarsånger och nya, friare sånger tänkta för gudstjänst. Därför blev ”psalmbok” i Svenska kyrkan en samlingsterm för alla sånger i psalmboken, oavsett om de var nya eller kom från Psaltaren. 

På väg mot en nationell psalmbok

På 1600-talet uppstod ett behov av att skapa en nationell och godkänd psalmbok. Först kom 1695 års psalmbok, därefter följde den wallinska psalmboken 1819. Nästa officiella version kom 1937 och slutligen psalmboken 1986 – Svenska kyrkans för närvarande fastställda psalmbok.

Just nu pågår ett arbete med att förnya psalmboken.

Psalmbokens fem delar

Psalmboken är mer än en samling sånger. Man kan säga att den är något av en gudstjänstbok – en kristen troslära i koncentrerad form. Den är också ett av Svenska kyrkans bekännelsedokument.

Psalmboken innehåller fem huvuddelar: Psalmer, Evangelieboken, Bönboken, Lilla katekesen och Kyrkohandboken. 

Psalmer

Psalmboken innehåller 700 psalmer och sånger från olika tider. Där finns också ett psalmtillägg med psalmerna 701 till 800. Här finns bland annat

  • berättande enstämmiga hymnsånger från medeltiden
  • undervisande läropsalmer från reformationstiden
  • innerliga sånger från 1600- och 1700-talet om den personliga relationen med Gud 
  • poetiska och musikaliska konstverk från 1800-talet 
  • texter och musik från olika världsdelar
  • psalmer för särskilda målgrupper och samhällsutmaningar från 1900-talet.

Psalmbokens innehållsförteckning samlar psalmerna i grupper för särskilda situationer och behov. Här finns rubriker som Lovsång och tillbedjan och Fader, Son och Ande. Under rubriken Kyrkan finns psalmer om bland annat dopet, nattvarden, vigsel, begravning, vittnesbörd, tjänst och mission.

En särskild avdelning listar psalmer utifrån kyrkans år. En annan utgår från dagens och årets tider, exempelvis morgon, kväll, årsskifte och årstiderna. Under rubriken Att leva av tro finns psalmer om bland annat stillhet, meditation, bön, sökande, tvivel, kallelse, skuld, förlåtelse, förtröstan och trygghet.

Tillsammans i världen innehåller sånger med en global räckvidd och sikte på människans medansvar för skapelsen. Andra rubriker är Framtiden och hoppet, Psalmer på andra nordiska språk, Psaltarpsalmer och andra sånger från Bibeln, Bibelvisor och kanon-sånger samt Liturgiska sånger från kyrkohandboken.

Evangelieboken

Evangelieboken är en sammanställning av bibeltexter som i tre olika årgångar följer kyrkans år.

Kyrkoåret startar med advent och jul med fokus på Jesus födelse. Fastetiden och påsktiden handlar om Jesu död och uppståndelse. Därefter kommer pingsten med den heliga Andens utgjutande och trefaldighetstiden som innehåller olika teman i det kristna livet. Kyrkoårets avslutas med allhelgona och domsöndagen med sikte på Jesus återkomst.

2024 följer vi årgång 1.........

Bönboken

I Bönboken finns nära 300 böner för olika sammanhang och på olika språk:

  • dagliga böner
  • daglig andakt
  • förböner
  • böner vid kyrkoårets högtider
  • böner för särskilda tider och situationer.

Herrens bön finns på flera av minoritetsspråken och på engelska.

Lilla katekesen

Lilla katekesen är en troslära i kort sammanfattad form. Den skrevs av Martin Luther när han såg att det behövdes en liten, grundläggande lärobok i de viktigaste kristna frågorna. Lilla katekesen blev hans svar på den okunskap som han såg när han var ute och reste på landsbygden i Tyskland. Den är uppbyggd i fem delar:

  • tio Guds bud
  • den kristna trons huvuddelar
  • Herrens bön (Vår Fader)
  • två avsnitt om sakramenten (heliga handlingar): dopet och nattvarden.

Lilla katekesen publicerades i Tyskland 1529 och kom på svenska i mitten av 1500-talet. Den har betytt mycket för hur vi ser på den kristna tron och för vårt lutherska arv och är en del av våra bekännelseskrifter. Skolorna använde den i kristendomsundervisningen och den var en obligatorisk del av konfirmandundervisningen fram till 1960-talet.

Utdrag ur kyrkohandboken

Psalmboken innehåller utdrag ur kyrkohandboken. Här finns ordningar, texter och musik för de vanligaste gudstjänstformerna, exempelvis högmässa, dop, konfirmation, vigsel och begravning. Avsnittet innehåller också ordning för bikt. 

En sjungande kyrka

Genom åren har synen på sången i kyrkan förändrats. Det som förändrats är både vem som sjunger och varför.

Sång för meditation

Fram till 1500-talet handlade det primärt om att genom sången meditera över Guds väsen, egenskaper och närvaro. Ett exempel är när biskop Kyrillos av Jerusalem (cirka 315-386) undervisade dopkandidater. De befann sig i Gravkyrkan i Jerusalem med rika utsmyckningar och ständigt pågående sång. Biskopen säger till sina elever:

"Skåda nu uppåt med sinnets öga, föreställ er änglakörerna och Gud, alltings härskare, på sin tron, den enfödde Sonen sittande på hans högra sida och Anden tillsammans med dem, troner och herradömen som utför sin tjänst, och var och en av er, man och kvinna, bland de frälsta. Låt era öron redan liksom genljuda av denna sköna sång som änglarna skall stämma upp för er som är frälsta."

Sången påverkar känslan

Med reformatorn Martin Luther får nyttan en större betydelse. Även psalmen ska göra nytta. När det gäller att påverka människors sinne och känslor är inget är kraftigare än musiken, enligt Luther: 

"Ty inget på jorden är kraftigare än att göra de sorgsna glada, de glada sorgsna, de modfällda frimodiga; att locka de högdragna till ödmjukhet, att stilla och dämpa den heta och okontrollerade kärleken, att minska avunden och hatet”

Läs mer om Luthers relation till musiken

Kända psalmer – ett urval

Tryggare kan ingen vara, Stilla natt och O store Gud är välkända och folkkära psalmer. Här finner du ett urval av psalmer för olika tillfällen.