Ekumenik är viktigt för Svenska kyrkan. Här beskriver vi organisationer som Svenska kyrkan är med i, de kyrkogemenskaper vi är en del av och de kyrkor vi samtalar med.
Svenska kyrkan är en av medlemskyrkorna i Sveriges kristna råd, SKR. Rådet samlar 25 medlemskyrkor och arbetar med frågor som rör teologi, religionsdialog, bistånd, migration och kyrkans närvaro vid skolor, sjukhus och anstalter.
Svenska kyrkan tillhör också Svenska missionsrådet, som är en mötesplats för kyrkor och organisationer med kristen grundsyn i frågor som rör religionsfrihet och utveckling. Medlemmarna arbetar för att ge möjligheter för människor och samhällen att förändras.
Sveriges interreligiösa råd arbetar för att främja och skapa förutsättningar för interreligiöst samarbete i Sverige. De vill lyfta fram religionens roll för att skapa fred och samförstånd i samhället.
2025 bjuder kyrkorna tillsammans i Sveriges kristna råd in till Ekumeniska året. Temat är Tid för Guds fred. Läs mer om Ekumeniska året.
Den europeiska kyrkokonferensen, KEK, består av 120 medlemmar från ortodoxa, protestantiska och anglikanska kyrkor, samt av gammelkatoliker från alla länder i Europa.
Den romersk-katolska kyrkan är inte medlem, men KEK samverkar nära den romersk-katolska biskopskonferensen (CCEE).
KEK arbetar med frågor som rör teologi, samhälle, migration, etik och religionsfrihet både i relation till EU och Europa i stort.
Den Europeiska Kyrkokonferensen och den katolska biskopskonferensen har tillsammans tagit fram Charta Oecumenica - riktlinjer för det växande samarbetet mellan kyrkorna i Europa (pdf). Dokumentet är ett redskap för samtal.
Borgågemenskapen är en kyrkogemenskap som rymmer de lutherska och anglikanska kyrkorna i Norden, Baltikum och på de brittiska öarna.
Överenskommelsen innebär framför allt att medlemskyrkorna betraktar varandras medlemmar som sina egna, de firar nattvard gemensamt och präster har möjlighet att tjänstgöra i varandras kyrkor.
Medlemmarna erkänner varandras ämbeten och har hittat ett sätt att förstå biskopsämbetet (episkopé) och apostolisk succession på ett sådant sätt att både den lutherska och den anglikanska synen respekteras. Borgågemenskapen har inget kontor eller ”överbyggnad”. Istället finns kontaktpersoner utsedda från respektive kyrka och man arbetar tillsammans i allt man gör.
Borgådeklarationen innebär att de kyrkor som skrivit på den lovar "att dela ett gemensamt liv" och "att be för och med varandra". Förbönskalendern kan användas som grund för förböner i din församling eller pastorat.
Eurodiaconia har 34 medlemsorganisationerna i 20 europeiska länder. Det är en ekumenisk federation som bildades 1992 för att göra de diakonala organisationernas röst hörd gentemot Europeiska Unionens institutioner.
Medlemsorganisationerna utbildar i diakoni och arbetar för marginaliserade grupper i samhället.
Medlemmarna är kyrkosamfund, diakoniorganisationer, icke lagstadgade välfärdsorganisationer och frivilligorganisationer som är förankrade i den protestantiska, anglikanska eller ortodoxa kristna traditionen.
Utrechtunionen är en sammanslutning av självständiga och episkopalt styrda gammalkatolska kyrkor.
De gammalkatolska kyrkorna i Utrechtunionen hade från sitt grundande 1889 ett giltigt och erkänt ämbete, det vill säga den apostoliska successionen, och en teologi som man, mycket förenklat, kan säga ligger mittemellan den romersk-katolska och den lutherska. Detta har gjort att gammalkatolikerna från 1920-talet har spelat en viktig roll i samarbetet mellan olika kyrkor i världen.
Onsdagen den 23 november 2016 bekräftade ärkebiskop Antje Jackelén och ärkebiskopen av Utrecht, Mgr. Dr. Joris Vercammen, det formella avtalet mellan Svenska kyrkan och den gammalkatolska kyrkan under en mässa i Uppsala domkyrka.
Gammalkatolska kyrkans webbplats. (holländska)
Kyrkornas världsråd samlar 350 kyrkor och samfund från 120 länder och representerar 580 miljoner kristna från olika traditioner: reformerta, lutheraner, metodister, ortodoxer, anglikaner, baptister och oberoende kyrkor.
Dess huvudsakliga mål är kristen enhet och att kristna över världen ska samverka.
I Lutherska världsförbundet samarbetar 149 lutherska kyrkor från 99 länder. Förbundet bildades i Lund 1947. Förbundet arbetar med teologisk reflektion och för dialog med andra kyrkor och religioner, hjälper människor i nöd och förespråkar en mer rättvis, fredlig och försonad värld.
År 1995 beslutade Kyrkornas världsråd/KV och Lutherska världsförbundet/LVF att sammanföra sina humanitära avdelningar och gemensamt bilda ACT International. Efter något år lades även utvecklingssamarbete till. 2010 beslutades att bilda ACT-alliansen som den ser ut idag samt att inkludera påverkansarbete. Svenska kyrkan är medlem genom Act Svenska kyrkan och har varit det sedan ACT-alliansen bildades.
ACT-alliansen är idag en av världens största sammanslutning av protestantiska och ortodoxa kyrkor tillsammans med kyrkorelaterade organisationer som är verksamma med humanitärt arbete, utvecklingssamarbete och påverkansarbete. ACT-alliansen har drygt 140 medlemmar som arbetar i mer än 120 länder. För att bli medlem i ACT-alliansen krävs att man är ansluten till en medlemskyrka i antingen Kyrkornas världsråd/KV och/eller Lutherska världsförbundet/LVF.
I det ekumeniska arbetet med kyrkor i Afrika är kontakten med All Africa Conference of Churches (AACC) viktig.
All Africa Conference of Churches webbplats.
I det ekumeniska arbetet med kyrkor i Latinamerika samarbetar Svenska kyrkan med Latinamerikas kristna råd, Consejo Latinoamericano de Iglesias, Clai.
Dessutom samverkar Svenska kyrkan med den lutherska kyrkan i Costa Rica, Ilco.
I Asien samarbetar Svenska kyrkan med
Med den oberoende Filippinska kyrkan (IFI) har Svenska kyrkan ett avtal om kyrkogemenskap.
Utan att dela kyrkogemenskap så för Svenska kyrkan teologiska samtal med flera andra kyrkor:
Varje år bjuder Svenska kyrkan in de ortodoxa och österländska kyrkorna i Sverige till samtalsdagar. Syftet är att lära känna varandras traditioner och reflektera över det man har gemensamt som kyrkor i Sverige.