De första kristna
De första kristna kallades ”de kristna” eftersom den nya religiösa riktningens budskap handlade om Jesus Kristus. Han var den korsfäste och uppståndne Guds son och människors befriare och frälsare. Kristus är det grekiska ordet för hebreiskans Messias, som betyder Guds smorde.
Det kristna budskapet kom till Sverige
Den tyske munken Ansgar anses vara den som först kom med det kristna budskapet till Sverige på 800-talet, då han kom till köpstaden Birka i Mälaren. Sverige kristnas senare genom tysk, engelsk och fransk mission från 1000-talets början till cirka 1150 då stiften etablerades.
En avgörande händelse för Sveriges kristnande var Olof Skötkonungs dop i Västergötland. Troligen döptes han av en engelsk missionär. Som landets förste kristne kung medverkade han till upprättandet av Skara stift. Därmed var den kristna kyrkan definitivt planterad på svensk mark och missionsverket kunde fortsätta. Fler stift upprättades, gudstjänster började firas och kyrkor byggdes.
Svenska kyrkan var under medeltiden en del av den romers-katolska kyrkan. Då byggdes många av de kyrkor som vi firar gudstjänst i idag. De byggdes mitt i byn som ett tecken på Guds närvaro i världen. Undervisning och sjukvård blev tidigt två viktiga ansvarsområden i kyrkans liv och verksamhet.
Efter reformationen blev kungen kyrkans överhuvud
Under medeltiden stod kyrkan i Sverige under påvens ledning. Detta förändrades under reformationen på 1500-talet. Då började en självständig svensk nationalkyrka ta form med en evangelisk-luthersk bekännelse och kungen som den nationella kyrkans överhuvud.
Ett märkesår i den processen är Uppsala möte 1593, då den Svenska kyrkans lutherska bekännelse antogs. Svenska kyrkan levde i nära förbindelse med den kristna staten.
Nu talades folkets språk i gudstjänsten
Reformationen innebar stora förändringar i kyrkans liv, inte minst i sättet att fira gudstjänst. Predikningarna hade redan från kristendomens första tid varit på svenska, och med inspiration från reformatorn Martin Luther i Tyskland bestämde man att även gudstjänsternas liturgi skulle ske på folkets språk i stället för på latin. Därför såg man också till att Bibeln översattes till svenska. Olaus Petri var en ledande person i den svenska reformationen. Man började också skriva egna svenska psalmer.
Genom reformationen förbjöds ordensväsendet i Sverige. Klostren stängdes och förbjöds. Delar av det kristna budskapet omtolkades. Så tonades till exempel kravet på människans prestationer inför Gud ner. I stället betonades tron på Guds nåd och på att Jesus har levt, dött och uppstått som det stora tecknet på Guds villkorslösa kärlek till människorna.
Svenska kyrkan är rikstäckande sedan lång tid
Svenska kyrkans organisation var rikstäckande redan på medeltiden. Genom 1686 års kyrkolag reglerades kyrkolivet och kyrkans organisation över hela landet. De lokala självstyrande församlingarna och deras präster fortsatte att stå under biskopens och domkapitlets tillsyn.
Genom nya kommunallagar på 1860-talet gjordes en bodelning mellan kommunala och kyrkliga angelägenheter. Skolan fortsatte att vara kyrkans angelägenhet under prästens och domkapitlets ledning. Sjuk- och fattigvård övergick till att bli den borgerliga kommunens ansvar.
År 1863 inrättades kyrkomötet som Svenska kyrkans högsta demokratiska instans på nationell nivå. Viktiga beslut i och för kyrkan skulle bejakas av kyrkomötet innan riksdagen fattade beslut. Kyrkomötet bestod av både präster och lekmän i en fastställd fördelning. Denna ordning bestod till 1982, då kyrkomötet fick 251 ledamöter utan någon indelning i präster eller lekmän. Nästan 20 år senare, 2001, hölls det första direkta valet då kyrkans medlemmar kunde rösta på ledamöter till kyrkomötet.
En särskild roll i kyrkans ledning har biskopsmötet. Det samlas några gånger årligen till överläggningar. Det har ingen beslutanderätt, men har en viktig rådgivande och vägledande funktion i aktuella ärenden
En viktig förändring för Svenska kyrkan var religionsfrihetslagen 1951. Genom den kunde vem som helst utträda ur kyrkan utan att samtidigt inträda i något annat religiöst samfund.
Ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten
Den senaste stora förändringen ägde rum år 2000. I det närmaste upplöstes då de tidigare lagstiftade relationerna mellan stat och kyrka.
Ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten, pdf 2 Mb
Inga kyrkliga organ är längre statliga eller kommunala myndigheter. Den tidigare kyrkolagen ersattes av en kyrkoordning, som fastställs av kyrkomötet. Där definierar Svenska kyrkan sig som ett evangeliskt-lutherskt trossamfund.
Svenska kyrkan har fortfarande en rikstäckande organisation med församlingar, pastorat och stift över hela landet.