Kristen etik

Skiljer sig en kristen etik från annan etik? Har kristna människor moraliska insikter som andra inte har? Här finns olika sätt att resonera. Vissa menar att med kristen tro följer en särskild förmåga att tänka och handla moraliskt. Och vid en första anblick kan det se självklart ut. I Bibeln gestaltas ofta etikens grundfrågor: Vad är gott och ont? Vad är rätt och fel? Vad är en god människa, ett gott liv och ett gott samhälle? Budskapet i dessa texter kan utmana eller rentav vända på logiken i vår vardagliga etik. Evangelierna berättar om hur Jesus ofta vänder sig till samhällets mest utsatta, de som inte räknas. Och i texterna om den gyllene regeln, det dubbla kärleksbudet och bergspredikan formuleras starka och oväntade etiska krav: ”Älska era fiender och be för dem som förföljer er”, säger Jesus, Matteusevangeliet 5:44. 

Bibelns formuleringar tolkas ofta som att det finns en skarp gräns mellan kristen och annan etik. Men det är inte den enda hållningen. Katolsk socialetisk tradition betonar tanken på en naturlig lag som omfattar alla människor. I den evangelisk-lutherska traditionen står kärleken och omsorgen om medmänniskan och hela skapelsen i centrum. Människan är skapad av Gud och medarbetare i Guds värld. Samtidigt betonar evangelisk-luthersk tradition att kristen etik inte erbjuder en moralisk manual. Frågorna om hur vi rent konkret ska leva våra liv och framför allt om hur vi ska tjäna och visa omsorg om våra medmänniskor har inget moraliskt facit. Vad som i praktiken är de mest moraliska handlingarna måste den enskilda individen själv bedöma utifrån situationen. Det gäller inte bara för kristna, utan för alla människor.   

Kristen etik är en allmänmänsklig etik  

Ett viktigt drag i den evangelisk-lutherska etik som utvecklats i de nordiska kyrkorna, också Svenska kyrkan, bygger på den teologiska grundtanken att Gud har skapat alla människor med en förmåga att reflektera moraliskt. Det innebär att en kristen etik samtidigt är en allmänmänsklig etik. Eftersom utgångspunkten är att Gud har skapat alla människor är det inte bara kristna som genom sin tro har fått förmågan att tänka och handla moraliskt. Att fundera och förhålla sig till etiska frågor är en förmåga som förenar människor av olika tro och livsåskådning.

Att människan, alltså alla människor, är rustade med denna etiska förmåga uttrycks ibland som att det finns ett naturligt ethos (ett grekiskt ord som betyder ungefär värde). Det kan beskrivas som att skapelsen innehåller ett mönster för vad det innebär att vara människa bland människor. Som människor är vi beroende av varandra och vi har ansvar för varandra. Ibland säger vi att vi har en annan människas liv i vår hand. I mötet med andra finns alltså en förväntan på att vi ska handla gott och efter den andras behov. Eller med andra ord: i mötet med vår medmänniska finns ett inbyggt etiskt krav.

Denna etiska hållning eller beredskap är inte något vi väljer, utan den finns alltså redan i skapelsen. På samma sätt kan tanken på ett naturligt ethos förklara varför vi instinktivt ingriper när någon är i fara. Det klassiska exemplet är barnet som håller på att drunkna och hur vi utan att tänka efter kastar oss i vattnet för att rädda barnet. Att sådana spontana reaktioner är möjliga har att göra med det grundläggande mönstret – skapelsens struktur – som Gud verkar genom. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan människor och vi har ett ansvar för varandra.

Det här är ett mönster som blir tydligt i tio Guds bud som de uttrycks i Bibeln. Budorden är formulerade för över tvåtusen år sedan, men beskriver fortfarande hur vi människor bör leva tillsammans. Budorden kräver inte underkastelse eller lydnad, utan beskriver hur våra relationer till Gud och till varandra ska utformas för att värna ansvar, gemenskap och livet tillsammans. På så vis har buden en evighetskaraktär. Vad är det att vara människa och att stå i relation till Gud och andra människor? Hur kan jag handla gott mot min nästa?  

Men vi människor handlar ju inte alltid gott. Tvärtom skadar vi ibland andra genom vad vi säger eller gör. Vi handlar med andra ord omoraliskt. Det faktum att vi inte alltid uppfattar – eller lyssnar till – medmänniskans etiska krav förklaras på ett bildligt sätt i Bibelns berättelse om syndafallet. Bilden av syndafallet, där Adam och Eva handlade direkt mot Guds vilja, gestaltar det faktum att människan är kapabel till både gott och ont, både rätt och fel.

Kristen etik är inte naiv eller verklighetsfrånvänd, utan är klar över och räknar med livets mörka sidor, ja, avgrunder. Kristen tro bygger på insikten att vi kan få förlåtelse och upprättelse. Evangelisk-luthersk teologi sätter in människan i en rytm av synd, bekännelse och förlåtelse och upprättelse. Förlåtelse och upprättelse innebär att Gud befriar oss från självupptagenhet och får oss att vända oss utåt och visa omsorg om vår nästa. Förlåtelse handlar också om att laga eller återskapa det som förstörts, till exempel när vi skadat en annan människa. Längtan efter att få försonas och komma tillbaka in i relationer som brustit är djupt mänsklig. Att försonas och att få en andra chans är ett bärande element i mellanmänskliga relationer och i kristen tro.

Situationsetik och vanor

Medmänniskans behov är vägledande för att vi ska kunna avgöra vad som är gott och rätt. I varje specifik situation behöver vi bedöma vad som blir den bästa och mest etiska handlingen. Begreppet situationsetik ringar in det faktum att varje situation och varje möte inträffar bara en enda gång och därför är unik.

Men i det dagliga livet kan vi inte i varje enskild situation göra aktiva bedömningar och val. Det skulle vi aldrig orka eller hinna med. En situationsetik som sätter individens omdöme och bedömning i centrum behöver kompletteras med vanor, överenskommelse och gemensamma handlingsmönster, alltså hur vi handlar utan att direkt reflektera. Vi anfaller inte människor på gatan när vi möter dem och vi litar på att vi själva inte blir anfallna. Vi står i kö när det krävs, vi säger tack när vi får en present. Det finns med andra ord en mängd handlingar du gör utan att aktivt tänka på det under en dag. Hur vi förhåller oss och agerar är något vi lär oss tillsammans med andra. Och när vi hamnar i nya sammanhang lär vi oss successivt vad som betraktas som rätt och fel beteende just där.

Gemensamma vanor är kulturella och sociala överenskommelser som förändras över tid och som formas av sina sammanhang. Men de kan också beskrivas som en del av den struktur som ligger i skapelsen – det vi tidigare har kallat naturligt ethos. Samma ömsesidighet som präglar personliga möten finns också i kollektiva handlingsmönster. Också oreflekterade seder och bruk kan vara uttryck för kärlek och konstruktiv omsorg. Vanorna blir helt enkelt ett slags moraliska stödfunktioner som hjälper oss att navigera i våra dagliga möten med andra människor.

Kärlek och ansvar

Men vilken roll spelar då Bibeln och kyrkan för en kristen etik? I evangelisk-luthersk tradition betonas ofta den etiska friheten – och det etiska ansvaret. Vad som är rätt eller fel måste den enskilda människan bedöma i varje specifik situation. Det innebär att det kan finnas många val och ställningstaganden som är möjliga. Men vi har sett att i denna möjliga mångfald finns det en underliggande princip: att agera etiskt är att agera kärleksfullt mot varandra. Tanken sammanfattas ofta i det som kallas den gyllene regeln. I Matteusevangeliet säger Jesus: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagar och profeterna säger.” Matteusevangeliet 7:12.

Att en evangelisk-luthersk etik betonar det allmänmänskliga innebär alltså inte att Bibeln och kristen tradition saknar betydelse i ett kristet liv. Tvärtom kan människan få stöd och vägledning i etiska frågor genom sin kristna tro, kyrkans gemenskap och i synnerhet genom att höra Guds ord förkunnas. För Martin Luther var predikan viktig. Predikanten ska både förmedla budskapet om att livet är en gåva från Gud, ge förlåtelse och uppmuntra åhörarna till att handla kärleksfullt mot sina medmänniskor. På så vis har predikan en skapande eller inspirerande funktion. Viva vox – det levande ordet – kan öppna och befria samt skapa förändring och nytt liv.

Till slut återvänder vi till den inledande frågan. Skiljer sig en kristen etik från en allmän etik? Svaret blir både ja och nej. Svaret blir nej, eftersom både kristna och icke-kristna är insatta i en gemensam struktur och delar förutsättningar för att tänka och handla moraliskt. Kristna människor har inget moraliskt företräde framför andra. Vi är alla rustade med förmågan att reflektera över och bedöma etiska frågeställningar, vi är beroende av varandra och vi har ansvar för varandra. 

Svaret blir ja, eftersom Bibeln, förkunnelsen och kyrkans gemenskap formar och påverkar kristna människors liv och handlande. I gudstjänsten kan vi påminnas om vad som är viktigt i mellanmänskliga relationer: kärlek och ansvar. I den kristna traditionen finns tolkningsnycklar som kan ge vägledning till ett kärleksfullt handlande i olika konkreta situationer. De kan inspirera till nytänkande och kreativitet i en föränderlig värld som ständigt ställer nya krav.